Stora ytor – små problem
På Julmyra står hästarna oftast i mindre paddockar och rasthagar eftersom hästarna är tävlingshästar. Detta ställer höga krav när man anlägger hagar och skötsel av
Övergödning, vandringshinder för fisk och miljögifter är de allvarligaste miljöproblemen i Norra Östersjöns vattendistrikt. Inom LIFE IP Rich Waters utvecklar vi kunskap och metoder för att åtgärda miljöproblem i vatten på ett effektivt sätt. Vi skapar också förutsättningar för nya initiativ och projekt. Ett sätt är att visa goda exempel. Därför gör vi en rad konkreta åtgärder, som att bygga vandringsvägar för fisk eller sanera förorenade områden med salix. Arbetet inom LIFE IP Rich Waters bedrivs inom fem större teman och ett 20-tal olika delprojekt. Här kan du läsa mer om varje tema och vad vi gör i de olika delprojekten.
Välj ett ämne. Rensa för att se alla.
På Julmyra står hästarna oftast i mindre paddockar och rasthagar eftersom hästarna är tävlingshästar. Detta ställer höga krav när man anlägger hagar och skötsel av
På Julmyra Horse Center ansvarar respektive stallägare för den dagliga mockningen av rasthagar. Julmyra ansvarar för att större mockningar görs och kontrollerar ytskikt två gånger
På Julmyra körs hästgödseln direkt från stallet till en gemensam gödselplatta för lagring tills det sprids på åkern. Men på vissa gårdar sker mellanlagring på
220 hästar på Julmyra Horse Center ger cirka 6 000 kubikmeter hästgödsel, vilket motsvarar 2 500-3 000 ton gödsel per år. På Julmyra samlas all
På Julmyra utfodras de flesta hästarna inte hagarna, men i de fall de får sin mat i hagen tas foderspillet reda på i samband med
En av de viktigaste åtgärderna på Julmyra har varit att flytta bort staket från området närmast Julmyrabäcken. Detta gjordes i samband med att man bytte
Marken vid öppningen till rasthagar och beten blir ofta utsatt för extra mycket slitage eftersom hästarna ofta står och går där. Om marken blir hårt
Alla nya rastfållor på Julmyra är hårdgjorda för att stå emot slitage och för att underlätta mockning. På Julmyra har man en fördel av att
Många åtgärder på Julmyra är gjorda för att undvika att det bildas stående vatten. Man har bland annat dränerat rastfållor och renoverat befintliga dräneringssystem. Det
På Julmyra finns en hage som sluttar skarpt ned mot bäcken. Där har man anlagt diken fyllda med singel så att vattnet kan rinna ned,
På Julmyra har man anlagt två fosfordammar för att rena vattnet innan det rinner ut i närliggande bäck och sjö. Det var tack vare en
Erfarenheterna och de goda exemplen från Rich Waters ska gynna arbetet för bättre vatten i hela Sverige. Därför deltar Havs- och vattenmyndigheten och de regionala vattenmyndigheterna för att omsätta kunskapen från projektet till bland annat nationella vägledningar.
God vattenplanering gör det lättare för kommunerna att förbättra vattenkvaliteten, och samtidigt ta hänsyn till vattenmiljöernas värden för både människor och djur.
Sollentuna kommun bidrar till arbetet med att stötta kommunal vattenplanering genom att utveckla en metod för vattenplanering som även tar hänsyn till ekosystemtjänster och klimatanpassning.
Dagvattenhantering har blivit en knäckfråga för många kommuner. Som en del i LIFE IP Rich Waters arbete för att stödja kommunal vattenplanering tar Enköpings kommun fram en plan för hantering av dagvatten.
Klimatförändringar ställer nya krav på helhetstänkande och samordning. Det behövs också en bättre förståelse för de ekosystemtjänster som vattenmiljöerna skapar. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, utvecklar, tillsammans med länsstyrelserna i Stockholm, Västmanland och Västra Götaland, metoder för att anpassa planeringen efter vattnets avrinningsområden.
För att få till stånd märkbara förbättringar i vattenmiljöerna måste åtgärderna inom Rich Waters mångfaldigas. Våra projekt måste ge ringar på vattnet. Därför jobbar vi också med att stödja nya projekt och att skapa nya nätverk.
Jordbruksverket, LRF och länsstyrelserna i Kalmar, Västra Götaland och Västmanland analyserar och utvärderar effekterna av de lagar och regler som finns idag för att minska övergödningen från jordbruket.
Länsstyrelserna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro län har tagit fram en metod för rådgivning om åtgärder för bättre vattenkvalitet på gårdsnivå.
Minskad övergödning från hästgårdar Hästen spelar en viktig roll på landsbygden, både som fritidsintresse och näringsverksamhet. Men fel placering av hästhagarna kan innebära att vattenmiljön
Limstabäcken och Asköbäcken utgör mindre avrinnesområden i Västerås kommun. Limstabäcken rinner bland annat genom Brunnby, där Västerås stad har genomfört en rad visningsåtgärder.
Vid Brunnby gård i Västerås finns en demonstrationsanläggning där du genom att följa en markerad slinga kan ta del av information om åtgärder för att både behålla näringen på åkermarken, förbättra skörden och minimera läckaget till vattnet.
Uppsala kommun driver ett arbete för att få till stånd fler åtgärder mot övergödning i Hågaåns avrinningsområde. Arbetet kommer bland annat att resultera i en handlingsplan för åtgärdsarbetet.
I en kort film samtalar Susanna Hansen, Västerås stad, och Roberth Kihlin, lantbrukare, om åtgärden obearbetad mark. Jordbearbeta på våren Ibland är det bästa för
Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund och Länsstyrelsen i Södermanland kraftsamlar kring Kiladalen för att få till stånd ett gemensamt arbete för bättre vattenkvalitet.
Gödselspridning har många fördelar, det innebär att naturens resurser tas om hand på ett bra sätt men det finns en risk att viktiga näringsämnen hamnar
Strukturkalkning är ett sätt att förbättra och stabilisera markstrukturen på lerjordar. En bra markstruktur är grunden för en väl fungerande odlingsjord. Den förbättrar jordens närings-
Odling av fånggrödor har under den senaste tiden visat sig vara den åtgärd som ger störst effekt när det kommer till att minska kväveutlakning. En
För att kunna odla är nästan alla beroende av diken och rörledningar som leder bort överskottsvatten från åkermark. En väl fungerande dränering ökar produktionen på
Vad är ett kalkfilterdike? Enkelt uttryckt är ett kalkfilterdike ett täckdike där strukturkalk fräses in i återfyllnadsjorden. Genom att göra det får man en porös
Ansvaret för innehållet på webbplatsen ligger hos Länsstyrelsen i Västmanlands län och återspeglar inte Europeiska unionens officiella hållning.
