Gödselplatta och gödsellagring

220 hästar på Julmyra Horse Center ger cirka 6 000 kubikmeter hästgödsel, vilket motsvarar 2 500-3 000 ton gödsel per år. På Julmyra samlas all gödsel på en stor gemensam gödselplatta på 1 400 kvadratmeter. Där får gödseln ligga och brytas ner innan den sprids på åkermark.

Alla som har djur ska ha tillräcklig lagringskapacitet för att kunna lagra stallgödseln under en viss tid. Hur lång den tiden är beror på hur många djur du har, vilka djurslag du har och om din jordbruksmark ligger i nitratkänsligt område eller inte. Lagringsutrymmet ska vara utformat för att förhindra avrinning eller läckage av gödsel till omgivningen.

Din lagring av gödsel får inte leda till att näringsämnen läcker till yt- eller grundvatten så att miljön eller människors hälsa tar skada. Därför behöver du välja något lämpligt sätt att förvara gödseln, till exempel på en gödselplatta, i en container, på en tät traktorkärra eller annat utrymme.

Du kan själv välja hur du vill utforma dina lagringsutrymmen för stallgödsel så länge det inte sker någon avrinning eller något läckage av gödsel eller förorenat vatten till omgivningen. Gödselförvaringens storlek och höjd på kanterna beror på hur många hästar du har och hur länge du lagrar gödseln på plattan innan den sprids på åker eller hämtas.

Kommunen kan med hänvisning till miljöbalken ställa mer specifika krav på ditt lagringsutrymme för gödsel. Kontakta din kommun om du har frågor.

Tänk på att inte lagra eller anlägga din gödselplatta i närheten av en sjö, vattendrag, dike, dricksvattentäkt eller brunn.

Se också till att stallgödseln inte innehåller någonting annat än gödsel, strö och foderrester. Den är ingen soptipp, hästskor, hästsömmar, balsnören, ensilageplast och annat avfall ska inte spridas i naturen. Det kan dessutom förstöra de maskiner som används vid spridningen av gödslet. Om din gödsel innehåller avfall vill inte din lokala bonde eller gödselföretagare ta emot det.

Ett kretslopp med hästgödsel

På Julmyra sprider en lokal bonde ut gödseln på sina åkrar. På så sätt återförs näringen till jorden och tas upp av grödorna.

Genom att sprida ut gödseln på åkrarna kommer näringen tillbaka till jorden och tas upp av grödorna.

Det bästa för hästgödseln är att den kommer tillbaka in i kretsloppet och att de näringsämnen som finns i gödseln kommer tillbaka till åkern där hästens foder odlas. Ett tips är att leta i din omgivning och hör med dina lokala bönder om någon kan tänka sig ta emot ditt hästgödsel om du inte har egna marker att sprida hästgödseln på.

Du får räkna med att det kostar att bli av med hästgödseln även om den borde betraktas som en resurs. Skriv ett gödselkontrakt med den som hämtar/tar emot din gödsel.

Om det inte finns någon lokal bonde i din omgivning kan den transporteras till en anläggning som producerar jordförbättringsmedel, anläggningsjord eller förbränner gödseln för energi eller biogasproduktion.

Många hobbyodlare använder hästgödsel så mindre mängder kan man återföra till jorden på det sättet.

I de bästa av världar skulle värdet på hästgödseln höjas så att det finns ett ekonomiskt värde att återföra fosfor och kväve som nu istället övergöder våra sjöar.