Lärdomar och resultat

Lärdomar och resultat

En man och kvinna står och pratar på ett fält.

Ny arbetsmetod för dig som rådgivare: Så tar du fram en vattenvårdsplan för jordbruk inom ett avrinningsområde

Nu finns en ny arbetsmetod som ger dig handfasta tips på hur du kan ta fram en vattenvårdsplan för att minska fosforbelastningen från jordbruket. Metoden riktar sig till dig som arbetar som åtgärdssamordnare, rådgivare eller jobbar med övergödningsfrågor på en vattenorganisation, kommun eller länsstyrelse. – Vi hoppas att vår arbetsmetod kan vara ett konkret stöd i ditt arbete och att

Ett utropstecken och ett frågetecken i varsin grön pratbubbla.

Prioriteringar, hästgårdar och åtgärdssamordnare fyllde frågestund om LOVA-bidraget

För att kunna göra konkreta åtgärder för en bättre vattenmiljö kan kommuner och ideella föreningar söka så kallade LOVA-bidrag. – Vi har sett att det finns ett behov av en ökad kommunikation mellan dem som söker bidragen och LOVA-handläggarna. Därför erbjöd vi dem en digital frågestund där de fick mötas, ställa frågor och hjälpa varandra, berättar Linda Röjning, Mälarens vattenvårdsförbund.

Ett slingrande vattendrag i lantbrukslandskap.

Åtgärder mot näringsläckage för bättre vatten – ur lantbrukares perspektiv

Är dagens ersättningsnivåer tillräckligt höga för att lantbrukare ska vilja göra åtgärder mot kväve- och fosforläckage på sin gård? Om de inte är intresserade, vad beror det på och vilka hinder ser de? Och hur är det med målbetingen i VISS – kommer de kunna nås till 2027? Detta är några av frågorna som Jordbruksverket, LRF, Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund och vattenmyndigheterna

Man i gul tröja pekar på en karta på storskärm. Kartans rubrik är Ytavrinning och erosion.

Rätt åtgärd på rätt plats: Kartor och modeller ger stöd i åtgärdsarbetet

Nu finns ett nytt verktyg för dig som arbetar med att planera åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruksmark. Inom LIFE IP Rich Waters har forskare på SLU tagit fram modeller och beräkningar för att underlätta åtgärdsarbetet. Materialet är samlat på en webbsida, en så kallad Storymap, där du själv kan zooma in på ditt område och visualisera vattenvägar i

Flera kor står i en hage och tittar rakt in i kameran.

Nya rapporter om vad som krävs för att näringsläckaget från jordbruket ska minska

Målet är att god ekologisk status ska uppnås i våra vatten. Jordbruket påverkar våra vatten i stor utsträckning med övergödning som den främsta utmaningen. För att de uppsatta målen i vattendirektivet ska kunna nås behöver förlusterna av näringsämnen från odlingen minska. Det finns stora samhällsekonomiska värden kopplat till detta, men det krävs fler frivilliga styrmedel, större satsningar på rådgivning och

En man intervjuar en kvinna med en mikrofon.

Västerås stad: Tidig, öppen och konkret kommunikation är framgångsfaktorer

Ulf Palm och Susanna Hansen vid invigningen av faunapassagen i centrala Västerås. I det senaste digitala samtalet som LIFE IP Rich Waters arrangerade var fokus på kommunikation. Rosita Ericsson, kommunikationsansvarig för LIFE IP Rich Waters pratade med Susanna Hansen, vattensamordnare, och Ulf Palm, kommunikationsansvarig, om hur de har arbetat med en tidig och öppen kommunikation kring vattensatsningar i Västerås.  

”Det är inte bara åtgärderna som räknas, det är även vägen dit”

Redan när Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund grundades 1959 bjöds alla aktörer i området in att vara med i arbetet. Så nog kan man säga att förbundet bildades i samverkan. När man nämner Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund kommer därför begreppet ”underifrånperspektiv” ofta fram. Den 7 oktober arrangerade LIFE IP Rich Waters ett digitalt samtal där Anneli Carlén och Jenny Jochnick från förbundet resonerade kring just

Kor som rör sig framåt i grön hage.

Lokalt vattenkansli har ökat kunskapen om vattenmiljön i Kiladalen

Ett starkt lokalt engagemang från lantbrukare och markägare ska leda till fler och bättre åtgärder mot övergödning. Det är tanken bakom arbetet med ett lokalt vattenkansli för Kiladalen, som Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund driver tillsammans med Länsstyrelsen inom ramen för LIFE IP Rich Waters. En enkätundersökning visar nu att arbetet i Kiladalen är uppskattat och att kunskapen om åtgärder har ökat bland

En våtmark med träskkant i förgrunden och en barrskog i bakgrunden

Minskat fosforläckage genom bättre placering av våtmarker

Våtmarker är en viktig åtgärd för att minska näringsläckage från jordbruksmark till vattendrag och sjöar. Bara i Sverige anläggs mer än 500 hektar ny våtmark varje år och en stor satsning på ännu fler våtmarker pågår. Men var ska våtmarker placeras för att få till så bra fosforrening som möjligt?

Häst och ryttare i paddock med skylt "Lurbo Ridklubb"

Ridskolans miljöarbete tog fart med hjälp av vattenplan

Hästars påverkan på övergödningen av sjöar och vattendrag har fått stor uppmärksamhet under senare tid. Framför allt har diskussionen rört kostnader för möjliga åtgärder och om och hur miljöhänsyn inom hästhållningen bör regleras. Många hästgårdar och ridanläggningar behöver konkret stöd för att komma igång med miljöarbetet. Lurbo ridklubb i Uppsala har tack vare länsstyrelsen och en så kallad gårdsvis vattenplan

Tre personer spelar in en film.

”Filminarium” om arbetet i Kiladalen

I Kiladalen bubblar det av engagemang och initiativ, bland annat tack vare ett av våra delprojekt. I en serie korta filmer berättar lantbrukare och andra om arbetet med åtgärder.

En illustration av en damm i lantbruksmiljö.

Omtag efter pilotförsök med gårdsvisa vattenplaner

En metod för rådgivning för att ta fram gårdsvisa vattenplaner har testats på sju gårdar. Nu har metoden utvärderats. Slutsatsen är att den gårdsvisa rådgivningen är komplex och tidskrävande och behöver kompletteras med ett avrinningsområdes perspektiv.

Bättre för miljön, människan och hästarna

Jämfört med för några år sedan är travbanorna på Julmyra Horse Center i Heby kommun idag lättare att sköta, hästarna har bättre miljöer i sina hagar och risken för parasiter har minskat. Denna positiva förändring är tack vare de åtgärder som gården har genomfört inom ramen för LIFE IP Rich Waters.

En man sitter med ett mätinstrument vid en informationsskylt med logotyper för Rich Waters.

Sensorer ett bra komplement i miljöövervakningen

Tekniken med sensorer för att mäta vattenkvalitet i vattendrag har blivit bättre och billigare. Men hur användbar är den egentligen? Det har Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och IVL Svenska miljöinstitutet undersökt och presenterat sina slutsatser i en ny rapport. Rapporten sammanfattar praktiska erfarenheter av installationer och mätningar med sensorer som har finansierats inom LIFE IP Rich Waters, men även från sensorer som används i andra projekt.

Ett bildmontage med landskap i fyra årstider.

Effekter av åtgärder mot läckage av fosfor och kväve

Vilken effekt har olika insatser mot läckage av fosfor och kväve från jordbruket? Och hur stor potential att minska näringsläckaget har de olika åtgärderna som vattenmyndigheterna föreslår i sina åtgärdsprogram? Det har Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, på uppdrag av ett delprojekt inom LIFE IP Rich Waters, undersökt. I ett delprojekt inom LIFE IP Rich Waters samarbetar Jordbruksverket, LRF och länsstyrelserna i

En man och kvinna står och pratar på ett fält.

Ny arbetsmetod för dig som rådgivare: Så tar du fram en vattenvårdsplan för jordbruk inom ett avrinningsområde

Nu finns en ny arbetsmetod som ger dig handfasta tips på hur du kan ta fram en vattenvårdsplan för att minska fosforbelastningen från jordbruket. Metoden riktar sig till dig som arbetar som åtgärdssamordnare, rådgivare eller jobbar med övergödningsfrågor på en vattenorganisation, kommun eller länsstyrelse. – Vi hoppas att vår arbetsmetod kan vara ett konkret stöd i ditt arbete och att

Ett utropstecken och ett frågetecken i varsin grön pratbubbla.

Prioriteringar, hästgårdar och åtgärdssamordnare fyllde frågestund om LOVA-bidraget

För att kunna göra konkreta åtgärder för en bättre vattenmiljö kan kommuner och ideella föreningar söka så kallade LOVA-bidrag. – Vi har sett att det finns ett behov av en ökad kommunikation mellan dem som söker bidragen och LOVA-handläggarna. Därför erbjöd vi dem en digital frågestund där de fick mötas, ställa frågor och hjälpa varandra, berättar Linda Röjning, Mälarens vattenvårdsförbund.

Ett slingrande vattendrag i lantbrukslandskap.

Åtgärder mot näringsläckage för bättre vatten – ur lantbrukares perspektiv

Är dagens ersättningsnivåer tillräckligt höga för att lantbrukare ska vilja göra åtgärder mot kväve- och fosforläckage på sin gård? Om de inte är intresserade, vad beror det på och vilka hinder ser de? Och hur är det med målbetingen i VISS – kommer de kunna nås till 2027? Detta är några av frågorna som Jordbruksverket, LRF, Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund och vattenmyndigheterna

Man i gul tröja pekar på en karta på storskärm. Kartans rubrik är Ytavrinning och erosion.

Rätt åtgärd på rätt plats: Kartor och modeller ger stöd i åtgärdsarbetet

Nu finns ett nytt verktyg för dig som arbetar med att planera åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruksmark. Inom LIFE IP Rich Waters har forskare på SLU tagit fram modeller och beräkningar för att underlätta åtgärdsarbetet. Materialet är samlat på en webbsida, en så kallad Storymap, där du själv kan zooma in på ditt område och visualisera vattenvägar i

Flera kor står i en hage och tittar rakt in i kameran.

Nya rapporter om vad som krävs för att näringsläckaget från jordbruket ska minska

Målet är att god ekologisk status ska uppnås i våra vatten. Jordbruket påverkar våra vatten i stor utsträckning med övergödning som den främsta utmaningen. För att de uppsatta målen i vattendirektivet ska kunna nås behöver förlusterna av näringsämnen från odlingen minska. Det finns stora samhällsekonomiska värden kopplat till detta, men det krävs fler frivilliga styrmedel, större satsningar på rådgivning och

En man intervjuar en kvinna med en mikrofon.

Västerås stad: Tidig, öppen och konkret kommunikation är framgångsfaktorer

Ulf Palm och Susanna Hansen vid invigningen av faunapassagen i centrala Västerås. I det senaste digitala samtalet som LIFE IP Rich Waters arrangerade var fokus på kommunikation. Rosita Ericsson, kommunikationsansvarig för LIFE IP Rich Waters pratade med Susanna Hansen, vattensamordnare, och Ulf Palm, kommunikationsansvarig, om hur de har arbetat med en tidig och öppen kommunikation kring vattensatsningar i Västerås.  

”Det är inte bara åtgärderna som räknas, det är även vägen dit”

Redan när Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund grundades 1959 bjöds alla aktörer i området in att vara med i arbetet. Så nog kan man säga att förbundet bildades i samverkan. När man nämner Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund kommer därför begreppet ”underifrånperspektiv” ofta fram. Den 7 oktober arrangerade LIFE IP Rich Waters ett digitalt samtal där Anneli Carlén och Jenny Jochnick från förbundet resonerade kring just

Kor som rör sig framåt i grön hage.

Lokalt vattenkansli har ökat kunskapen om vattenmiljön i Kiladalen

Ett starkt lokalt engagemang från lantbrukare och markägare ska leda till fler och bättre åtgärder mot övergödning. Det är tanken bakom arbetet med ett lokalt vattenkansli för Kiladalen, som Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund driver tillsammans med Länsstyrelsen inom ramen för LIFE IP Rich Waters. En enkätundersökning visar nu att arbetet i Kiladalen är uppskattat och att kunskapen om åtgärder har ökat bland

En våtmark med träskkant i förgrunden och en barrskog i bakgrunden

Minskat fosforläckage genom bättre placering av våtmarker

Våtmarker är en viktig åtgärd för att minska näringsläckage från jordbruksmark till vattendrag och sjöar. Bara i Sverige anläggs mer än 500 hektar ny våtmark varje år och en stor satsning på ännu fler våtmarker pågår. Men var ska våtmarker placeras för att få till så bra fosforrening som möjligt?

Häst och ryttare i paddock med skylt "Lurbo Ridklubb"

Ridskolans miljöarbete tog fart med hjälp av vattenplan

Hästars påverkan på övergödningen av sjöar och vattendrag har fått stor uppmärksamhet under senare tid. Framför allt har diskussionen rört kostnader för möjliga åtgärder och om och hur miljöhänsyn inom hästhållningen bör regleras. Många hästgårdar och ridanläggningar behöver konkret stöd för att komma igång med miljöarbetet. Lurbo ridklubb i Uppsala har tack vare länsstyrelsen och en så kallad gårdsvis vattenplan

Tre personer spelar in en film.

”Filminarium” om arbetet i Kiladalen

I Kiladalen bubblar det av engagemang och initiativ, bland annat tack vare ett av våra delprojekt. I en serie korta filmer berättar lantbrukare och andra om arbetet med åtgärder.

En illustration av en damm i lantbruksmiljö.

Omtag efter pilotförsök med gårdsvisa vattenplaner

En metod för rådgivning för att ta fram gårdsvisa vattenplaner har testats på sju gårdar. Nu har metoden utvärderats. Slutsatsen är att den gårdsvisa rådgivningen är komplex och tidskrävande och behöver kompletteras med ett avrinningsområdes perspektiv.

Bättre för miljön, människan och hästarna

Jämfört med för några år sedan är travbanorna på Julmyra Horse Center i Heby kommun idag lättare att sköta, hästarna har bättre miljöer i sina hagar och risken för parasiter har minskat. Denna positiva förändring är tack vare de åtgärder som gården har genomfört inom ramen för LIFE IP Rich Waters.

En man sitter med ett mätinstrument vid en informationsskylt med logotyper för Rich Waters.

Sensorer ett bra komplement i miljöövervakningen

Tekniken med sensorer för att mäta vattenkvalitet i vattendrag har blivit bättre och billigare. Men hur användbar är den egentligen? Det har Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och IVL Svenska miljöinstitutet undersökt och presenterat sina slutsatser i en ny rapport. Rapporten sammanfattar praktiska erfarenheter av installationer och mätningar med sensorer som har finansierats inom LIFE IP Rich Waters, men även från sensorer som används i andra projekt.

Ett bildmontage med landskap i fyra årstider.

Effekter av åtgärder mot läckage av fosfor och kväve

Vilken effekt har olika insatser mot läckage av fosfor och kväve från jordbruket? Och hur stor potential att minska näringsläckaget har de olika åtgärderna som vattenmyndigheterna föreslår i sina åtgärdsprogram? Det har Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, på uppdrag av ett delprojekt inom LIFE IP Rich Waters, undersökt. I ett delprojekt inom LIFE IP Rich Waters samarbetar Jordbruksverket, LRF och länsstyrelserna i

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.