Obearbetad mark

Blå himmel med vita moln över en tröskad åker.

I en kort film samtalar Susanna Hansen, Västerås stad, och Roberth Kihlin, lantbrukare, om åtgärden obearbetad mark. Jordbearbeta på våren Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det […]

Gödselhantering

Närbild på gödsel.

Gödselspridning har många fördelar, det innebär att naturens resurser tas om hand på ett bra sätt men det finns en risk att viktiga näringsämnen hamnar i vattendrag och orsakar övergödning. För dig som hanterar gödsel av olika slag finns det många lagar och bestämmelser att förhålla sig till och det är viktigt att gödselhanteringen sker […]

Strukturkalkning

Upplogad jord.

Strukturkalkning är ett sätt att förbättra och stabilisera markstrukturen på lerjordar. En bra markstruktur är grunden för en väl fungerande odlingsjord. Den förbättrar jordens närings- och vattenhållande förmåga och gör att jorden blir mer lättarbetad och torkar upp snabbare. Med en bra markstruktur minskar dessutom risken för fosforförluster till vattendragen. Så fungerar det Strukturkalkning gör […]

Fång- och mellangrödor

Mängder med gröna växter med ljuslila blommar. I bakgrunden syns en röd traktor och en bondgård.

Odling av fånggrödor har under den senaste tiden visat sig vara den åtgärd som ger störst effekt när det kommer till att minska kväveutlakning. En vårplöjd fånggröda kan till och med halvera kväveutlakningen på lättleror och enkelkornsjordar. Detta tack vare tillväxt, upptag och utebliven höstbearbetning. Grödan är vanligt förekommande på svenska, lätta jordar och ger […]

Dränering

Ett vattenfyllt dike med grönt gräs på båda sidor.

För att kunna odla är nästan alla beroende av diken och rörledningar som leder bort överskottsvatten från åkermark. En väl fungerande dränering ökar produktionen på fältet och är en bra åtgärd för miljön. Grödorna får ett större och mer utvecklat rotsystem och kan ta upp mer växtnäring. Risken för kväve- och fosforförluster minskar, och möjligheten […]

Kalkfilterdike och kalkfilterbädd

Illustration över hur ett kalkfilterdike fungerar.

Vad är ett kalkfilterdike? Enkelt uttryckt är ett kalkfilterdike ett täckdike där strukturkalk fräses in i återfyllnadsjorden. Genom att göra det får man en porös och hållbar återfyllnad med god vattengenomsläpplighet som effektivt binder fosfor när ytvattnet rinner genom jordmassorna ner till dräneringsröret. Till skillnad från traditionell dränering får man med kalkfilterdiken en jämn infiltration […]

Fosfordamm

En illustration över en damm där flera änder simmar runt. Kring dammen finns gröna växter. Runt dammen är det åkrar där flera jordbruksmaskiner arbetar. I bakgrunden syns skog i höstfärger, en vit byggnad och tre bilar.

I en kort film samtalar Susanna Hansen, Västerås stad, och Roberth Kihlin, lantbrukare, om åtgärden fosfordamm. Liten våtmark som fångar upp fosfor För att undvika att fosfor från åkermarkerna förs med vattnet ut i våra sjöar och vattendrag kan en fosfordamm vara en bra idé. De är dessutom trevliga att titta på och utgör ett […]

Skyddszoner

En slinga med grönt gräs som växer mellan två åkrar.

En skyddszon är en gräsbevuxen yta där det inte finns några krav på skörd. De är ofta belägna längs diken eller vattendrag och är bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald. Skyddszoner kan anläggas längs blåmarkerade vattendrag på kartan eller vattendrag som har rinnande vatten året runt. Varför skyddzon? Anlägg skyddszoner […]