Intervjuer om upplevelser av åtgärder vid dammar

Ombyggnader och utrivningar av dammar är ofta nödvändiga för att öppna vandringsmöjligheter för fisk och andra djur som lever i vatten. Samtidigt har många dammar ett kulturhistoriskt värde och deras vattenspeglar är omtyckta inslag i landskapet. Förändringar kan skapa oro och motsättningar. Länsstyrelsen i Örebro län har nu gjort en intervjustudie för att få en tydligare bild av hur åtgärder vid dammar upplevs av dammägare och närboende.

Många naturliga forsar har försvunnit i Sverige. Våra vattendrag har dämts upp och rensats från sten. Det påverkar den biologiska mångfalden och hindrar fisk från att vandra och nå sina lekområden. Vi får helt enkelt en sämre vattenmiljö. Bergslagen är ett av landets mest dammtäta områden, och vissa dammar har ett stort kulturhistoriskt värde.

Som en del av LIFE IP Rich Waters temaområde Fria Vandringsvägar har Länsstyrelsen i Örebro län intervjuat drygt 40 personer, som antingen äger eller bor i närheten av en damm där vattenvårdsåtgärder planeras eller redan har genomförts. Studien har undersökt hur dammägare och närboende ser på värdet av miljön kring dammen och platsens historia, inställningen till själva åtgärderna, myndighetens bemötande och möjligheten till delaktighet i utformning av åtgärderna.

– Intervjustudien har gett mycket värdefull information, som kommer att kunna vara till stöd när vi genomför vattenvårdsprojekt i framtiden, säger Peder Eriksson, enhetschef för Vatten och Naturmiljö vid Länsstyrelsen i Örebro län.

De närboende värdesätter en vacker miljö kring vattenspegel och kulturminnen

Studien visar att de flesta är positiva till vattenvårdsåtgärder vid dammar och att dammägare generellt sett är mer positiva än de närboende. Men resultatet är inte entydigt. Drygt en tredjedel av de tillfrågade anser att förändringen är dålig eller mycket dålig. Framför allt de närboende värdesätter en vacker miljö kring vattenspegel och kulturminnen. Närboende uppger också i betydligt större utsträckning än dammägare att de känner oro inför planerade åtgärder.

I studien jämförs synen på planerade dammutrivningar med upplevelser av genomförda åtgärder. Inför åtgärderna är de flesta närboende negativt inställda. Vid dammar där åtgärderna redan genomförts är inställningen betydligt mer positiv: “Hellre en porlande bäckfåra än en vattenspegel med lite halvdant grumligt vatten”, säger en av de intervjuade.

“Hellre en porlande bäckfåra än en vattenspegel med lite halvdant grumligt vatten”

De intervjuade är i allmänhet nöjda med bemötandet från Länsstyrelsen, men de närboende upplever inte att de har fått tillräcklig information. De önskar en tydligare dialog kring avvägningen mellan natur- och kulturintressen och större möjligheter att påverka utformningen av åtgärderna. Någon uppger att hen känner sig “överkörd”.

Flera av de intervjuade är skeptiska till hur kostnadseffektiva åtgärderna är och uttrycker stort intresse för vad åtgärderna har gett för resultat.

Före åtgärd (Gullspångsälvens vattensystem). Foto: Länsstyrelsen i Örebro län
Efter åtgärd: Vattenspegeln har tagits bort helt och forsen är återskapad. Foto: Länsstyrelsen i Örebro län

Intervjuerna gjordes under maj och juni 2017 och berör 19 dammar i Örebro län. I samtliga fall är det dammägarna själva som har genomfört åtgärderna, oftast med bidrag från Länsstyrelsen. Studien är en del av ett mer omfattande kunskapsunderlag för det fortsatta arbetet kring fria vandringsvägar inom LIFE IP Rich Waters. En annan intervjustudie undersöker hur bland annat myndigheter, vattenorganisationer och intresseorganisationer ser på arbetet för fria vandringsvägar. De två studierna presenteras på en workshop i Västerås den 11 april.


Mer information

Om delprojektet Strategi för fria vandringsvägar

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.