Flera användningsområden för sensordata i vattenförvaltningen

Illustration som visar ett utsnitt av ett landskap.

Genom att använda sensorer kan man samla in stora mängder information om vattenkvaliteten i vattendrag. Men hur kan vi använda all data på bästa sätt? Det har forskare från institutionen för Vatten och miljö på SLU undersökt inom ramen för LIFE IP Rich Waters. I en ny rapport ger de tre exempel på användningsområden inom vattenförvaltningen.

Inom LIFE IP Rich Waters har SLU och IVL Svenska miljöinstitutet undersökt i vilken mån högfrekventa mätningar av vattenkvalitet med sensorer kan användas i vattenförvaltningen. En tidigare rapport inom projektet fokuserade på de praktiska och kvalitetsmässiga aspekterna av mätningar med sensorer i vattendrag och på hur man med sensorer kan få mer tillförlitliga beräkningar av hur olika ämnen transporteras med vattnet. Vanligen används sensorer för att ge detaljerad information om ett specifikt vattendrag, men i den nya rapporten ger man tre exempel på hur de stora mängder data som sensorerna producerat kan skalas upp.

Sensorer är fortfarande ganska dyra att köpa och därför är det extra viktigt att kunna använda datan på bästa sätt, säger Emma Lannergård, som är en av författarna till rapporten.

– Det här är ett nytt område och vi förväntar oss inte att resultaten kan användas direkt. Men vi ser stor potential för framtiden och tror att det kan finnas flera användningsområden inom vattenförvaltningen.

Sensorer används för högfrekvent datainsamling, det vill säga att större mängder data kan samlas in under en viss tidsperiod. Exempelvis, menar forskarna, kan sensordata kombineras med flödesdata för att förstå vad som händer i vattendragen under höga vattenflöden. Vilka faktorer gör att vissa vattendrag blir grumligare än andra? Ökad förståelse för vilka processer som mobiliserar partiklar i vattnet kan i sin tur användas för att identifiera effektiva åtgärder på olika platser. Man kan även se vilka vattendrag är mest känsliga för klimatförändringar och effekter till följd av extrema regnmängder och snabba flödesförändringar.

Här är resultaten lovande, menar Emma Lannergård.

– Det krävs fördjupade studier för att bekräfta resultaten, men ser vi att metoden fungerar lika bra i olika typer av vattendrag skulle den relativt enkelt kunna appliceras på samtliga platser där vi har sensordata. Det kan ge värdefull information för vattenförvaltningen.

Högfrekvent data från sensorer kan också användas i modellering av vattenkvalitet, där den stora vinsten är att vi fångar mycket mer variation med sensorerna som gör modellerna mer verklighetstrogna.

– Det är en utmaning att kunna ta tillvara all den information som vi kan få med hjälp av högfrekvent datainsamling. Men ju mer vi lär oss, desto större nytta kan vi ha av den i framtiden.

Mer om arbetet med sensorer

Om delprojektet Rätt åtgärd på rätt plats

Sensorer ett bra komplement i miljöövervakningen (artikel)

Sensorer för vattenkvalitet i miljöövervakning av vattendrag (publikation)