Odling av fånggrödor har under den senaste tiden visat sig vara den åtgärd som ger störst effekt när det kommer till att minska kväveutlakning. En vårplöjd fånggröda kan till och med halvera kväveutlakningen på lättleror och enkelkornsjordar. Detta tack vare tillväxt, upptag och utebliven höstbearbetning. Grödan är vanligt förekommande på svenska, lätta jordar och ger även fin effekt på kolinlagringen och kväveleverans. Därför anses den nu även vara en bra klimatåtgärd. Lätta jordar finns främst i södra Sverige, och det är även där fånggrödor är som vanligast. Fånggrödan
sägs även minska fosforförlusterna tack vare att jorden hålls skyddad. Risken för erosion, och på sikt även fosforutlakning, minskar då. Vissa fånggrödor, särskilt oljerättika och vitsenap, luckrar upp jorden med sina djupa rötter och minskar risken för ytavrinning.

Även mellangrödan har många positiva egenskaper. Den gör det möjligt att utnyttja hela odlingssäsongen, vilket leder till att mer kol kan bindas. Andra effekter är sjukdomssanering i jorden, förbättrad markstruktur, möjlig extra foderskörd, minskad förlust av restkväve och minskad erosion genom att marken hålls grön.

Tips

Grödor som fångar kol

När kolet fotosyntetiseras från luften och blir till kolföreningar i grödorna kan mer kol lagras i marken. Större delen av kolet återvänder till atmosfären som ett led i kretsloppet, medan resterande del lagras i marken genom hjälp av rötter och rotexudat. Rotexudat är de kolföreningar som rötterna ger ifrån sig och som aktiverar en mikrobiell aktivitet i jorden.

Att fastlägga en del av det kol vi släpper ut i luften ger, förutom en viktig klimateffekt, också förbättrade odlingsegenskaper och ökar mullhalten i jorden. Vilket i sin tur höjer skördepotentialen.

Lönsamhet

Det finns ett kalkylprogram där lantbrukare tillsammans med en rådgivare kan räkna på olika åtgärders effekt kontra jordens mullhalt och företagets ekonomi.

Det är även möjligt att göra en beräkning av växthusgasutsläpp på gården med hjälp av uppgifter om vad som förs in till gården och vad gården producerar. Klimatnytta går ofta hand i hand med hög resurseffektivitet och därmed också företagets lönsamhet.