Analys av styrmedel och åtgärder för att minska näringsläckaget från jordbruket

Författare från flera myndigheter och organisationer, 2022

Läs hela rapporten på Jordbruksverkets webbplats

Författare

  • Magnus Bång (Jordbruksverket)
  • Frida Edström (Jordbruksverket)
  • Niclas Engene (Vattenmyndigheten Västerhavet)
  • Martin Erlandsson Lampa (Vattenmyndigheten Norra Östersjön)
  • Markus Hoffman (Lantbrukarnas Riksförbund)
  • Tobias Häggmark (Jordbruksverket)
  • Sara Jalhed (Vattenmyndigheten Västerhavet)
  • Gerda Kinell (Vattenmyndigheten Västerhavet)
  • Else-Marie Mejersjö (Jordbruksverket)
  • Jan F. Petersson (Vattenmyndigheten Södra Östersjön)
  • Daniel Smith (Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Sammanfattning

Rapporten har tagits fram av deltagarna i delprojektet ”Analys av styrmedel för åtgärder inom jordbruket” som ingår i projektet LIFE IP Rich Waters. Vi redovisar resultat från en analys av styrmedel och åtgärder för att minska näringsläckaget från jordbruket. Genomförandet av åtgärder i jordbruket
behöver öka för att bidra till att uppnå målen för EU:s ramdirektiv för vatten.

Åtgärder för att minska näringsläckaget

Vi har i en åtgärdsanalys identifierat åtta lämpliga åtgärder för att minska näringsläckaget och beräknat hur stora arealer av dessa åtgärder som krävs för att nå målen i vattendirektivet. Kostnaderna för att genomföra dessa åtgärder är beräknade samt fördelade på jordbruket och staten, i det fall åtgärderna genomförs med finansiering från offentliga stöd. Resultatet av analysen visar att dessa åtgärder inte är tillräckliga för att minska näringsläckaget i den omfattning som krävs för att nå målen inom vattendirektivet.

Vid användning av offentliga stöd för att delvis finansiera åtgärderna är underskottet från staten beräknat till cirka 2,4 miljarder kronor under en sjuårsperiod. Som en konsekvens av detta mycket höga belopp har vattenmyndigheterna i sina förslag till åtgärdsprogram för vattendirektivet därför delat upp åtgärdsbehovet över två vattenförvaltningscykler 2021–2027 och 2027–2033.

I rapporten finns också en genomgång av några ekonomiska och informativa styrmedel i andra länder samt en omfattande genomgång av lagstiftningen i Sverige och fem andra EU-länder. Nederländerna och Danmark skiljer sig åt med komplexa regelverk. I de andra länderna utgör reglerna i lagstiftningen främst sådant som krävs för att genomföra EU:s nitratdirektiv.

Val av styrmedel

Befintliga och möjliga styrmedel för genomförande av åtgärderna i åtgärdsanalysen har analyserats utifrån olika kriterier som exempelvis genomförbarhet, administrativa kostnader och påverkan på statens och jordbrukets utgifter. De frivilliga åtgärderna, som främst består av ersättningar från landsbygdsprogrammet och LOVA – lokala vattenvårdsprojekt, har inte resulterat i tillräckligt
stor mängd åtgärder. Dessa behöver förändras för att kunna öka anslutningen till ersättningarna.

Vid valet mellan tvingande och frivilliga styrmedel visar analysen att det finns flera fördelar med att fortsätta och utveckla det befintliga systemet med frivilliga styrmedel. Nya tvingande åtgärder medför stora kostnader för jordbruket och det är svårt att formulera träffsäkra författningar och uppnå effektiva åtgärder. Acceptansen för tvingande åtgärder är förmodligen låg bland lantbrukare och eventuellt även bland beslutsfattare.

Frivilliga ekonomiska styrmedel bör följas av satsningar på rådgivning och information. Det bör också finnas bra förutsättningar för arbete med avrinningsområdesvisa styrmedel och arbetssätt för att förstärka genomförandet av åtgärder i jordbruket.

Innehållsförteckning

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.