Sök bidrag från regionala EU-fonder och Landsbygdsprogrammet

karta där områdena i Central Baltic-programmet är utmarkerade runt Östersjön

Här hittar du information om finansiering från EU:s regionala fond, Interreg-programmen för Central Baltic och Baltic Sea Region och Landsbygdsprogrammet. Informationen är sammanställd av Feima.

EU:s regionala fond, ERUF, i Sverige

EU:s regionala fond finansierar projekt inom innovation och entreprenörskap, digitalisering, grön omställning och nätverk för transporter. ERUF i Sverige finns dels i regionalt avgränsade program och ett nationellt program. Tillväxtverket administrerar ERUF programmen i Sverige. För parterna i LIFE IP Rich Waters är ERUF programmen för Östra Mellansverige (ÖMS) och Stockholm i fokus.

År 2021 inleds en ny programperiod som löper i 6 år. En nyhet är att en större del av ERUF programmen ska satsas på övergången till en koldioxidsnål och cirkulär ekonomi och kampen mot klimatförändringar.

Ansökningar kan förhoppningsvis göras under 2021 till Tillväxtverket. Projekt beslutas av det regionala strukturfondspartnerskapet och förvaltas sedan av Tillväxtverket. Både offentligt och privat finansierade parter kan delta i samverkan såsom högskolor, forskningsinstitut, kommuner, länsstyrelser, företag och organisationer.

Exempel på projekt:

EU:s regionala fond, internationellt samarbete (Interreg)

EU:s regionala fond finansierar projekt med samarbeten mellan aktörer i flera länder. Detta görs i olika program för specifika regioner. För parterna i LIFE IP Rich Waters är Interreg-programmen Central Baltic och Baltic Sea relevanta.

I Interreg Central Baltic-programmet är det aktörer från regioner inom ett mer begränsat geografiskt område som samarbetar (hela Estland samt delar av Lettland, Finland och Sverige). I ett projekt måste parter från minst två regioner i två länder samarbeta. År 2021 inleds en ny programperiod som löper i sex år. Programmet fastställs i mars och första utlysningen sker
hösten 2021. Utmaningar att hantera i Central Baltics nya program, som relaterar till vattenkvalitet, är bland annat övergödning, farliga ämnen, gifter och marint skräp, risk för oljeutsläpp och minskad biodiversitet.

Läs mer på webbplatsen för Interreg Central Baltic

Interreg Baltic Sea Region-programmet är för samarbeten runt hela Östersjön. Förutom EU-länderna är det också Norge och delar av Ryssland som kan samarbeta i gränsöverskridande projekt. Programmet kommer att finansiera projekt inom områdena innovativa, vattensmarta och klimatneutrala samhällen. Inom vattensmarta samhällen finns två teman, Blå ekonomi och Hållbara vatten. Programmet är sökbart under 2021.

Läs mer på webbplatsen för Interreg Baltic Sea Region

Exempel på projekt:

  • CleanStormWater testar nya lösningar för dagvattenhantering för att minska inflödet av farliga ämnen och gifter till Östersjön. KTH medverkar.
  • SEABASED utvecklar nytt material och metod för fosforbindning. Stockholms universitet och Länsstyrelsen i Östergötland medverkar.
  • Wambaf eller Water Management in Baltic Forests med Skogsstyrelsen som en part. Projektet ska minska utflödet av övergödning och metylkvicksilver i Östersjön.
  • WATERDRIVE eller Water driven rural development in the Baltic Sea Region. Här medverkar SLU och hjälper lokala grupper med ansvarsfull vattenförvaltning.
  • HEAWATER med Söderhamns kommun som part handlar om att restaurera vattenförekomster och förhindra övergödning och farliga utsläpp i Östersjön.
  • INSURE är ett projekt där Länsstyrelsen i Östergötland och Motala kommun deltar för att upprätta bästa praxis för sanering och få förbättrad och snabbare sanering av förorenade platser.

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet finansierar projekt som utvecklar landsbygden i Sverige med olika stöd och ersättningar för miljö, hållbarhet och innovation. Lantbrukare som utför miljötjänster för samhället kan få miljöersättning för det. Det kan handla om åtgärder för bättre vattenkvalitet, till exempel anpassade skyddszoner för att minska näringsläckage till vattendrag. Skogsbrukare kan få stöd för miljöåtgärder i skogen till exempel för att anlägga våtmarker.

De flesta projektstöden är för investeringar. Det kan också vara bidrag för att utveckla samarbeten och innovationer samt lokalt ledd utveckling genom den så kallade leadermetoden.

Myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, organisationer, företag och enskilda personer kan få stöd för en miljöinvestering för att anlägga och restaurera våtmarker och dammar. Den som söker bidrag måste vara markägare eller ha markägarens tillstånd. Syftet är att minska transporten av kväve och fosfor från odlingslandskapet till sjöar, vattendrag och hav. Man kan även få bidrag för skötsel av våtmarker och dammar. Länsstyrelsen har våtmarksrådgivning och kan kontaktas för frågor kring bidrag och skötsel.

Inspirationsfilm om att anlägga våtmark på din gård, från Jordbruksverket.

EU har inte antagit något nytt program för 2021 eftersom det ska komma en ny jordbrukspolitik från EU 2023. Enligt det förslag som är aktuellt kommer anläggning av våtmarker att få fortsatt stöd.

Läs mer om Landsbygdsprogrammet på Jordbruksverkets webbplats

Läs mer om stöd för projekt och samarbeten inom lokalt ledd utveckling (leader)

Läs mer om miljöinvestering för att anlägga och restaurera våtmarker och dammar

Exempel på projekt:

  • I april 2020 fick Västerås stad finansiering från Landsbygdsprogrammet för att förbättra vattenkvaliteten vid Kallsäby. Syftet är att på nuvarande åkermark gräva en damm som samlar fosfor på 1,25 ha och därigenom skapa en damm optimerad för fosforreduktion. Västerås stad fick cirka 480 000 kronor, vilket var 100% av budgeterad kostnad.

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.