Ladda ned hela rapporten i pdf-format
Utökad miljöövervakning i de stora sjöarna
Under 2021 genomfördes undersökningar av metaller och organiska miljögifter i abborre från Vänern och Mälaren samt i röding från Vättern, som ett utvecklingsprojekt inom delprogram Stora sjöar. Även erhållna data från tidigare (2019) undersökningar av abborrmuskel från Vättern har varit med i jämförelse i denna rapport.
Syftet med utvecklingsprojektet var att få en utökad provtagning för miljögifter i biota, i vårt fall fisk. Detta för att bättre klara kraven för övervakning från vattenförvaltningsförordningen. Det handlar om att dels följa upp och analysera fisk från vattenförekomster där vi tidigare inte har en kontinuerlig övervakning eller ingen övervakning alls, dels att följa upp de prioriterade ämnen och särskilt förorenade ämnena enligt vattendirektivet. Resultatet från detta uppdrag kan också utgöra underlag till att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen. Inom Sveriges 16 miljökvalitetsmål är det Giftfri miljö och Levande sjöar och vattendrag som är relevanta för miljögiftsövervakningen.
Syftet med uppdraget:
- Utökad provtagning och analys av organiska miljögifter inklusive prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen (SFÄ) i fisk från Vänern, Vättern och Mälaren.
- Utgöra underlag till kommande klassning av miljögifter enligt vattendirektivet.
- Underlag för att kunna bedöma åtgärdsbehov.
- Utgöra underlag till att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Levande sjöar och vattendrag.
Det här projektet har samfinansierats av Havs- och vattenmyndigheten genom utvecklingsprojekt 2021, av respektive vattenvårdsförbund och LIFE IP Rich Waters. Ansvaret för innehållet i rapporten ligger hos författarna och återspeglar inte Europeiska unionens officiella hållning.
Sammanfattning
I syfte att få utökat underlag för klassning av miljögifter enligt vattendirektivet samt följa upp nationella miljökvalitetsmål har fisk från Mälaren, Vänern och Vättern insamlats under 2021 för analys av metaller, prioriterade farliga ämnen samt särskilt förorenande ämnen. Från Vänern infångades abborre från en lokal, Dalbosjön. Från Mälaren infångades abborre från lokalerna Ekoln, Galten, Görväln, Prästfjärden och Västeråsfjärden. I Vättern infångades röding från lokalerna Gränna och Centrala Vättern. Uppmätta halter i muskel samt lever (PFAS) har jämförts med gällande gränsvärden för biota enligt HVMFS 2019:25 samt förekommande livsmedelsgränsvärden enligt förordningarna EG1881/2006 och EU1259/2011. Livsmedelsgränsvärden avser halter i fiskmuskel. Direkta jämförelser mellan abborrar och rödingar bör ej göras då dessa har olika fettinnehåll och trofinivå.
Halterna av kvicksilver (Hg) överskred gällande gränsvärde för biota vid samtliga lokaler. Vid samtliga lokaler överskrids även gränsvärdet för PBDE6 (bromerade flamskyddsmedel) i biota. Gränsvärdena för kvicksilver och PBDE6 i biota bedöms överskridas i samtliga svenska ytvattenförekomster.
Summan av sex PCB-kongener (PCB 28, 52, 110, 138, 153 och 180) överskred gränsvärdet för biota och livsmedel, baserat på våtviktshalt, vid lokalen Gränna i Vättern. Både Gränna och Centrala Vättern uppvisade också halter av dioxiner och dioxinlika PCB:er som överskred gällande gränsvärde. Vid beaktande av försiktighetsmått (analyserad halt inklusive rapporteringsgränsvärde för mindre än-värden) överskred även Mälarens lokaler Ekoln och Västeråsfjärden gränsvärdet för dioxiner och dioxinlika PCB. Aborrarna vid dessa lokaler var äldre än övriga vilket kan förklara de högre halterna.
Analyserade halter av PFOS överskred gränsvärde för biota i röding från Vätterns lokaler Gränna och Centrala Vättern. Erhållna data från tidigare (2019) undersökningar av abborrmuskel från Basteviken, Vättern, visade också på en halt som överskrider gränsvärdet.
Halterna av PAH:er var generellt låga och inga värden överskred de gränsvärden som finns för fluoranten och benso(a)pyren, som dock gäller för kräftdjur och blötdjur. Även analyserade halter av kloralkaner och ftalater låg under gällande gränsvärden. Halterna av hexaklorbutadien och klororgansiska pesticider låg övervägande under det analyserande laboratoriets rapporteringsgränser samt rådande gränsvärden. Rapporteringsgränsvärdet för heptaklor och heptaklorepoxid var dock högre än gällande gränsvärde för biota vilket medför att ingen bedömning kan göras.
