Här finns lämpliga platser för åtgärder mot övergödning i västra Västmanland

Vilka åtgärder mot övergödning från jordbruket skulle vara mest lämpliga för att förbättra vattenkvaliteten i de västra delarna av Västmanlands län? Det har Hushållningssällskapet undersökt på uppdrag av länsstyrelsen. Projektet ingår i LIFE IP Rich Waters och ska ge stöd till markägare för att genomföra åtgärder som minskar näringsläckaget till sjöar och vattendrag.

Västmanlands län ingår i ett större delprojekt för att minska näringsläckage från jordbruksmark, där olika modeller för åtgärdssamordning testas. Delprojektet har starka kopplingar till LEVA-projektet, som lanserades av Havs- och vattenmyndigheten under 2019.

Delprojektet ”Åtgärder mot övergödning i Mälarnära vattendrag” tar i samråd med markägare fram förslag på åtgärder och ger sedan stöd med att hitta finansiering för att genomföra planerade förbättringar. Projektet omfattar flera avrinningsområden i Västmanlands län: Limstabäcken, Asköbäcken, Bodabäcken, Stäholmsbäcken, Norsabäcken, Lillån och Vibybäcken. Dessutom berörs två avrinningsområden till Arbogaån – mellan Galten och Lillån och mellan Gravudden och Skedviån.

Fältbesök viktiga

I ett första steg har nu Hushållningssällskapet haft i uppdrag att identifiera möjliga platser för åtgärder i de västra delarna av länet. Konsulten har gått igenom kartor och GIS-data och även gjort fältbesök för att kontrollera analysen mot verkligheten. Fältbesöken har haft stor betydelse för det slutliga resultatet, eftersom många platser visade sig mindre lämpliga för åtgärder. Totalt identifierades 40 möjliga åtgärder, varav de flesta kan finansieras inom landsbygdsprogrammet eller med LOVA-medel.

Risk för erosion: I den första analysen tittade konsulten på var risken för erosion – och därmed läckage av fosfor och kväve – är som störst. Totalt hittades 49 platser (så kallade jordbruksblock) genom en GIS-analys av erosionsriskkartor. Analysen har sedan kontrollerats med fältbesök. Resultatet blev att 9 platser, totalt 12 300 m2, föreslås som lämpliga för anpassade skyddszoner och underhåll av kantdiken.

Våtmarker: I rapporten konstaterar konsulten att det är svårt att hitta platser på åkermark där det går att skapa dammar och våtmarker. Av de 14 platser som besöktes bedömdes endast tre vara lämpliga för en våtmark utan att påverka den brukade marken runt omkring.

Åtgärder vid diken: Konsulten kunde identifiera 24 lämpliga åtgärder vid diken – i första hand sedimentationsdammar, men även avsläntning och skyddszoner på vissa platser där det saknas.

Träff med markägare i höst

Nästa steg för delprojektet är att arrangera träffar med markägare och jordbrukare för att se vilket intresse som finns för åtgärder och diskutera vilket stöd som kan erbjudas inom projektet. Den första träffen kommer att arrangeras i höst och rikta sig till personer inom Stäholmsbäcken – Kanstabäcken – Tunabäckens avrinningsområde.

För mer information, kontakta Joakim Prabert, joakim.prabert@lansstyrelsen.se, 010-224 90 13, eller Malin Karlsson, malin.u.karlsson@lansstyrelsen.se, 010-224 94 48.

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.