Fiskvägen vid Slussen i Örebro är en av de sju fallstudierna i utvärderingen. Foto: Jönköpings Fiskeribiologi AB
Det finns särskilda utmaningar med att anlägga en fiskväg i en stad. Den kanske viktigaste frågan är själva förändringen av stadsbilden, ofta i en miljö som präglas av äldre kulturmiljöer. Vägar, byggnader och kablar nedgrävda i marken begränsar utrymmet. Länsstyrelsen i Örebro län har, inom ramen för LIFE IP Rich Waters, låtit göra en utvärdering av sju olika lösningar, från Örebro, Arboga, Västerås och Uppsala, som guide och inspiration för den som planerar att bygga en fiskväg i stadsmiljö.
– Det handlar om ganska stora investeringar när man ska bygga en fiskväg i en stad, förklarar Daniel Bergdahl på Länsstyrelsen i Örebro län. Vi hoppas att den här rapporten kan bidra med både kunskap och inspiration för att fler städer ska hitta lämpliga lösningar för sina vattendrag.
Den äldsta fiskvägen i rapporten byggdes vid Slussen i Örebro för cirka 20 år sedan och den senaste – faunapassagen vid Turbinbron i Västerås – blev klar 2019. Rapporten visar att kunskap och tekniska lösningar förbättrats allt eftersom fler fiskvägar byggts.
Sju stadsnära fiskpassager ingår i undersökningen:
- Slussen i Örebro, Svartån – omlöp, färdigt 2001
- Kanslibron i Örebro, Svartån – slitsränna, färdig 2007
- Slottsbron i Örebro, Svartån – slitsränna, färdig 2011
- Herrgårdsbron i Arboga, Arbogaån – slitsränna, färdig 2013
- Turbinbron i Västerås, Svartån – Inlöp, färdigt 2019
- Islandsfallet i Uppsala, Fyrisån – slitsränna, färdig 2008
- Kvarnfallet i Uppsala, Fyrisån – flera olika typer, färdiga 2007
Det är Jönköpings Fiskeribiologi AB som har sammanställt och utvärderat de sju fiskvägarna. Analysen bygger på platsbesök, intervjuer med länsstyrelser, kommuner, konsulter och andra, samt tillgänglig dokumentation från nationella databaser domar och publikationer. Genom intervjuer har man även samlat lärdomar från både anläggningsarbetet och den fortsatta driften.
För varje fiskväg finns en beskrivning av anläggningen, fiskvägens konstruktion och av de uppföljningar som har gjorts. Här finns även en bedömning av fiskvägarnas funktion, alltså hur väl fisken kan passera uppströms och nedströms, samt av förutsättningarna för drift och underhåll och hur arbetsmiljöförhållanden ser ut på platsen. För varje fiskväg finns förslag till förbättringar.
Tydlig kommunikation viktig
Som andra förändringar i en stadsmiljö finns många olika aspekter att ta hänsyn till, inte minst invånarnas relation till en plats. Mycket hänger på tydlig kommunikation kring värdet i fria vandringsvägar för fisk, både innan och efter anläggandet. I rapporten lyfts även fram att fiskvägarna har ökat kunskapen om de arter som finns och vandrar i vattendragen. I Västerås finns informationsskyltar med länk till fiskkameran och i Uppsala arrangeras aspens dag i samband med aspens lek på våren. I båda fallen har fiskvägarna blivit populära besöksmål.
Rapporten avslutas med rekommendationer för städer som planerar att bygga en fiskväg. Fördelarna för fisken med naturlika fiskvägar vägs mot hänsyn som behöver tas i en stadsmiljö.
Läs rapporten: Fiskvägar i stadsnära miljöer
Lärdomar och resultat: Fiskvägar – en komplex fråga i stadsmiljö (11 december 2019)
