Överskrids miljökvalitetsnormen för PFOS i våra vatten? Svaret på frågan varierar beroende på vilket laboratorium som analyserar proverna. Det visar en kartläggning som Länsstyrelsen Stockholm har gjort inom LIFE IP Rich Waters.
Miljöövervakningens syfte är att beskriva miljötillståndet och förändringar i miljön, identifiera behov av och följa upp åtgärder, följa upp åtgärder, att bedöma om miljökvalitetsmålen uppfylls samt att varna för störningar i miljön.
Utöver detta har miljöövervakningsdata mer och allt mer börjat användas för att bedöma om miljökvalitetsnormer överskrids eller inte. Vilket i sin tur har medfört att vägledande myndigheter ställer högre och högre krav på hur miljöövervakningen utformas och utförs.
Risker med olika analysmetoder?
Ett grundläggande krav som detta medfört för haltanalyser av miljögifter i vatten, biota eller sediment är att dessa analyser ska om möjligt utföras vid ackrediterade analyslaboratorier och med ackrediterade analysmetoder. Men vad händer när nationell, regional och kommunal miljöövervakning inte enbart anlitar analyslaboratorier med ackrediterade analysmetoder utan även icke-ackrediterade analysmetoder? Exempelvis har kartläggningen av spridningen av PFAS till vatten som skett i Sverige de senaste åren utförts med både ackrediterade och icke-ackrediterade analysmetoder.
Riskerar detta att påverka bedömningen om miljökvalitetsnormen för PFOS inom vattenförvaltningsarbetet överskrids eller inte?
Kartläggning av halter av PFAS i Stockholms län
För att öka kunskapen av spridning av PFAS inom länet utförde Länsstyrelsen Stockholm en egen kartläggning av halter av PFAS inom länet samt även en provningsjämförelse av PFAS-halter med både ackrediterade och icke-ackrediterade analysmetoder vid olika analyslaboratorier.
Haltbestämningen utföres vid 76 provlokaler i ytvatten vid två tillfällen. Ett analyslaboratorium med ackrediterad analysmetodik för PFAS anlitades för analyserna. Från en av provlokalerna samlades vatten även in och skickades iväg till sju olika analyslaboratorier. Varje analyslaboratorium fick tre vattenprover att analysera. Tre av analyslaboratorierna är ackrediterade för PFAS-analyser medan övriga är det inte. Alla analyslaboratorier använde sig av interna standarder vid analysen av PFAS. Resultatet från provjämförelsen presenteras i figur 1 exemplifierat med uppmätta halter av PFOS, PFPeA och ”PFAS11”.
Det som framkommer i provningsjämförelsen är att variabilitet i haltnivån för specifika PFAS som PFOS och PFPeA samt summaparametern ”PFAS11” är väldigt stor mellan analyslaboratorierna. Den stora variationen i haltnivåer mellan analyslaboratorierna gör det svårt att uttala sig om vilken haltnivå som är den ”sanna”.
Att bedöma om uppmätt halt av PFOS, inom vattenförvaltingsarbetet, överskrider sin miljökvalitetsnorm eller inte blir med anledning av resultatet i provjämförelsen väldigt osäkert. Det skiljer till exempel en faktor 2,5 och faktor 1,85 mellan analyslaboratorierna 1 (högst uppmätt halt) respektive 2 (näst högst uppmätt halt) jämfört med analyslaboratorium 5 (lägst uppmätt halt).
För att åskådliggöra hur denna variation påverkar bedömningen om miljökvalitetsnormen överskrids eller inte räknades uppmätta halter av PFOS om till att motsvara högst respektive lägst uppmätta halter av PFOS i provjämförelsen vid de 76 provlokalerna. I Figur 2 och 3 har sedan en bedömning utförts om miljökvalitetsnormen överskrids eller inte. Vad som då framgår är att miljökvalitetsnormen överskrids vid 45 av 76 provlokaler vid det analyslaboratorium med högst uppmätta halter av PFOS medan överskridandet stannar vid 32 provlokaler vid analyslaboratoriet med de lägsta uppmätta halterna av PFOS.
Skillnaden är väldigt stor. Detta medför att det finns en stor risk att det görs felaktiga bedömningar av överskridande av miljökvalitetsnormen för PFOS. Detta kan i sin tur leda till att oberättigade krav på åtgärder sedan ställs för att nå god status.
Den identifierade problematiken ovan gäller PFOS men skulle även kunna omfatta många fler parametrar inom vattenförvaltningsarbetet där bedömningen utgår från kvantitativa mått och utförs av flera aktörer.
Fler provningsjämförelser behövs
För att hitta en acceptabel nivå på variationen mellan analyslaboratorier och för att göra både miljöövervakningen mer jämförbar och bedömningen av huruvida miljökvalitetsnormer överskrids eller inte mer tillförlitlig är det nödvändigt att fler provningsjämförelser utförs och utvärderas. Länsstyrelsen i Stockholm ser därför ett behov att provningsjämförelser utförs och utvärderas kontinuerligt med syfte att fastställa sanna haltnivåer och minska variationen i haltnivåer mellan analyslaboratorier. Detta för att miljökvalitetsnormer som bedömningsinstrument ska bli ett rättssäkert verktyg för att nå god vattenstatus.
Artikeln publicerades i nyhetsbrevet Nytt från miljöövervakningen nr 2019. Nyhetsbrevet ges ut av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Artikelförfattare: Håkan Johansson.
Läs mer
Våra projekt: Samverkan kring miljögiftsmätningar
