Klimatförändringar ett växande hot mot ekosystemtjänster från sjöar och vattendrag

En å breder ut sig i landskapet, en byggnad skymtar till vänster i bilden.

Sjöar och vattendrag bidrar med livsviktiga så kallade ekosystemtjänster, som dricksvatten, vatten till jordbruk och industri och biologisk mångfald. Andra ekosystemtjänster från sötvatten ger oss ökad livskvalitet och rekreation. Men vad händer med dessa ekosystemtjänster när klimatet förändras? Den frågan utreder Sara Bergek och Leonard Sandin från institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet i en ny rapport.

Studien har gjorts inom ramen för LIFE IP Rich Waters och ingår i delprojektet Klimatanpassning och ekosystemtjänster. Syftet är att utveckla metoder för att undersöka hur olika åtgärder i miljön kan minimera negativ påverkan av översvämningar på ekosystemtjänster kopplade till sötvatten.

Sötvattensmiljöer är bland de mest påverkade miljöerna av mänsklig verksamhet. Den nya rapporten ger en bild över hur ekosystemtjänsternas tillstånd ser ut idag och en analys av hur de kan komma att påverkas i framtiden. Slutsatsen blir att klimatförändringar, med mer intensiva skyfall och mer frekventa översvämningar, kan ha stor negativ påverkan på ekosystemtjänster i sötvatten.

Fallstudier av Arbogaån och Bällstaån

Forskarna har tittat på två avrinningsområden – Bällstaån i Stockholms län och Arbogaån, som huvudsakligen rinner genom Örebro län. I rapporten testas metodik för att kunna bedöma ekosystemtjänsternas tillstånd på lokala nivå. Under 2017 hölls två workshops i Lindesberg (Arbogaåns avrinningsområde) och i Hässelby (Bällstaåns avrinningsområde) med representanter för kommuner, lokala vattenorganisationer, intresseorganisationer, markägare, kraftbolag, industrier med flera.

– På de här mötena diskuterade vi vilka ekosystemtjänster som är viktiga idag och hur känsliga dessa är för översvämningar utifrån ett lokalt perspektiv, berättar Sara Bergek, som är huvudförfattare till studien.

fyra personer sitter runt ett bord och arbetar
Workshop med lokala intressenter i Arboga.

I rapporten bedöms nuvarande status på en rad ekosystemtjänster för respektive avrinningsområde. För Arbogaån anses majoriteten av ekosystemtjänsterna ha en måttlig status i nuvarande klimat, och endast två ekosystemtjänster, rekreation och vetenskap och utbildning ha god status. För Bällstaåns avrinningsområde bedöms de flesta ekosystemtjänsters tillstånd som dåligt. I studien har även en analys genomförts över hur ett urval av ekosystemtjänster kan komma att påverkas givet kommande klimatförändringar i Sverige med mer frekventa översvämningar.

Andra faktorer påverkar

Resultaten visar att en ökad mängd översvämningar påverkar de flesta ekosystemtjänsterna negativt i båda studieområdena. Hur översvämningarna påverkar ekosystemtjänster beror både på storleken av översvämningen och när på året dessa inträffar.

– En översvämning kan leda till läckage av näringsämnen, humusämnen, avloppsvatten och föroreningar och därmed också påverka vattenkvaliteten och ekosystemen i vattnet, förklarar Sara Bergek.

Sara Bergek

Marktypen är en viktig faktor. Översvämning på jordbruksmark kan ge ett läckage av näringsämnen och leda till ökad övergödning. En översvämning av stadsmiljöer och industrimark kan leda till läckage av avloppsvatten och föroreningar – och därmed påverka ekosystemtjänster som biologisk mångfald och livsmiljö. Mindre översvämningar kan dock påverka vissa ekosystemtjänster positivt, exempelvis för primärproduktion, dricksvatten och vatten till bevattning och industri.

En viktig slutsats är att vi behöver mer kunskap om hur klimatförändringarna påverkar ekosystemtjänster från sötvatten för att kunna planera långsiktigt för rätt åtgärder. Just den här rapporten har analyserat effekterna av en ökad översvämningsrisk. Men det finns andra konsekvenser av klimatförändringarna, till exempel temperaturförändringar och torka.

– En kombinerad effekt av flera faktorer kommer att påverka ekosystemtjänsterna i sötvatten ännu mer negativt. Det är därför viktigt att också ha ett landskapsperspektiv vid förvaltningen av våra ekosystem, eftersom gränserna mellan land och vatten suddas ut ytterligare i framtiden – både vid översvämning och torka, säger Sara Bergek.


Läs mer:

Läs rapporten: Vad händer med avrinningsområdenas ekosystemtjänster i ett framtida klimat?

Våra projekt: Klimatanpassning och ekosystemtjänster

SLU-nyhet: Försämrade ekosystemtjänster i klimatförändringarnas spår