Hydromorfologi – ett hårt jobb i urbana miljöer

Två män, en i fjällmiljö och en med en nyfångad gädda.

Hydromorfologi, eller hymo som det förkortas, handlar om den fysiska livsmiljön för djur och växter i strandzonen och i vattnet. Oftast talar vi om förändringar i rinnande vatten, till exempel kraftverksdammar som begränsar möjligheten för fisk att vandra. Men hur arbetar man med hymo-frågor i en urban miljö, och i vatten som inte är påverkade av vattenkraft? Till årets sista Digitala samtal var Juha Salonsaari, enhetschef på vattenmiljöenheten i Stockholms stad och Henrik Schreiber, utredare på Tyréns inbjudna för att berätta om hur man tacklat frågan i Stockholm.

Genom historien har Stockholm stad förändrats och allt fler vattenområden har tagits i anspråk för bostäder, infrastruktur och rekreation. I Stockholms stad har många grunda områden som tidigare fungerat som lekplatser för fisk fyllts igen och försvunnit på grund av mänsklig påverkan. Även om det finns gott om till exempel abborre och mört i innerstaden ser man att det är en population som företrädesvis består av vuxna individer och att det råder stor brist på lämpliga yngelkammare.

– Åtgärden är inte att pytsa i mer fisk utan att förbättra livsmiljöerna för att fisken ska trivas och yngla av sig. Vårlekande fisk behöver grunda vegetationsrika områden som värms upp tidigt på våren och sådana är ovanliga i Stockholms vattenområden, förklarar Juha Salonsaari.

Tillsammans med Tyréns har miljöförvaltningen i Stockholms stad gjort en serie utredningar av mänsklig påverkan på den fysiska livsmiljön i utvalda vattenförekomster. För Riddarfjärden och Ulvundasjön har man arbetat i tre steg:

  1. Kartläggning: Hur ser miljön ut idag och hur har den sett ut historiskt?
  2. Åtgärder, åtgärdsförslag och prioritering
  3. Fördjupad utredning av prioriterade åtgärder, underlag till lokala åtgärdsprogram

– Det roligaste har varit att jämföra utvecklingen från historiska kartor och framåt och titta på vilka ekologiska funktioner vi kan få tillbaka, säger Henrik Schreiber.

Ett åtgärdsförslag är till exempel att skapa ett artificiellt rev med tillhörande grundområde vid Rålambshovsviken. Ett annat förslag är en våtmark i Fredhäll som skulle kunna vara ett lekområde för gädda. Projektet med att göra risvaser av överblivna julgranar för abborre och vitfisk att leka på har både gett god effekt i miljön och fått stor medial uppmärksamhet med spridning till andra kommuner.

Det finns även en rad viktiga administrativa åtgärder, som att skydda befintliga grundområden, riktad tillsyn och att aktivt arbeta för att förbättra förhållanden i strandzoner vid arbeten och planprocesser.

– Mitt tips är att vara med i stadsplaneringsprocesser. Passa på att göra något för vattenmiljön när det ändå byggs om! Sen är det också viktigt att skydda de värdefulla områden som finns kvar, till exempel i form av naturreservat, säger Juha Salonsaari.

Kraftigt modifierade vatten

Tillsammans med Tyréns har staden även gjort en genomgång av fem vattenförekomster i Stockholms stad som kraftigt modifierade vatten, utifrån Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder och kommande vägledning.

– Frågan är vilken målbild man ska ha för fysiska livsmiljöer? Det är ju inte möjligt att återställa miljön i staden till naturlika förhållanden, säger Juha Salonsaari.

Han menar – och utredningen visar – att det enklaste vore att klassa stadens vatten som kraftigt modifierade, KMV, och sträva mot god ekologisk potential. Det handlar inte om att sänka ambitionsnivån utan om att skapa tydlighet och kunna kommunicera en realistisk målbild.

– De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna är väldigt otydliga och svåra att förstå. Här skulle man kunna göra en bättre koppling till ekologin och göra bedömningsgrunderna mer pedagogiska, säger Henrik Schreiber.

Flera av deltagarna i det digitala samtalet passade på att ställa frågor. Bland annat ville man veta mer om hur Stockholms stad hanterat de målkonflikter som finns kring klimatförändringar och behovet av grunda vatten för fisk. En annan utmaning i stadsmiljön är att grundområden även är populära platser för lägga till fritidsbåtar.

– Vi har inte landat i vilka värden som ska gå före, men ofta prioriteras ju klimatanpassningen där människan står i fokus. Förhoppningsvis går det att få ihop olika problembilder i multifunktionella lösningar.

I nästa steg fortsätter Stockholms stad att ta fram lokala åtgärdsprogram för sina vattenförekomster och arbetar även parallellt i forskningsprojektet MASSA för att skapa ”multifunktionella och konstnärligt utformade livsmiljöer”.

– De lokala åtgärdsprogrammen har varit viktiga för oss och där har kopplingen till stadsplanering varit en viktig morot för att få resurser. De ger en bra grund för prioritering men man kan absolut börja med åtgärder även man inte har ett lokalt åtgärdsprogram, betonar Juha Salonsaari. Alla beslutade lokala åtgärdsprogram för staden finns på Miljöbarometern Stockholm stad.

Mer om digitala samtal

Fler digitala samtal kommer att arrangeras under 2022. Vad vill du veta mer om? Svara gärna på vår enkät.


Läs mer:

Rapporter Hydromorfologi (Miljöbarometern Stockholms stad)

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.