
Vill du läsa hela rapporten? Kontakta Miljöförvaltningen vid Stockholms stad.
Miljöförvaltningen – Stockholms stad
Sammanfattning
Miljöförvaltningen utför miljöövervakning av miljögifter i vattenförekomsterna inom Stockholms stad. Miljöövervakningen av miljögifter omfattar månatlig provtagning och analys av ytvatten samt årlig insamling och analys av abborre. Som en del av miljöförvaltningens uppföljning av åtgärdsarbetet för god vattenstatus enligt lokala åtgärdsprogram (https://miljobarometern.stockholm.se/vatten/atgarder/), utför miljöförvaltningen en utökad utvärdering av resultaten från miljögiftsövervakningen. Syftet har varit att tydligare urskilja trender i vattnet över tid, samt få en prognos för när god status beräknas uppnås.
I den här rapporten utvärderas resultaten från övervakningen i ytvatten och sediment av PAH-er från de övervakade vattenförekomsterna, främst genom jämförelse med gränsvärden och bedömningsgrunder för klassning av ekologisk och kemisk status enligt EUs vattendirektiv.
Medel- och median-koncentrationerna i ytvatten för antracen, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(ghi)perylen, fluoranten, indeno(123-cd)pyren ligger i allmänhet under gränsvärdena enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25).
För benso(a)pyren, den mest toxiska av de analyserade PAH-erna och med ett mycket lågt gränsvärde, ligger mediankoncentrationerna för hela övervakningsperioden dock över gränsvärdet.
För sedimentproverna ser situationen mycket sämre ut, i de flesta fall ligger mediankoncentrationerna över de föreslagna gränsvärdena enligt Havs och vattenmyndighetens rapport 2018:31.
Tidsserierna i ytvatten visar i många fall signifikant minskande trender. Det gör att vi förhoppningsvis kan förvänta oss lägre koncentrationerna även i sedimenten när de starkt förorenade sedimenten så småningom har överlagrats av renare sediment.
Tidsserierna i sediment är i allmänhet inte pålitliga för tidsserieanalys. De innehåller prov från ett fåtal år med långa luckor. Det finns också metodologiska utmaningar, tidsupplösningen är osäker.
