Nätverk för miljövänlig hantering av båtbottenfärg – resultatrapport

Författare: Maria Pettersson, Stockholms stad och Ingrid Hägermark, Mälarens vattenvårdsförbund

1 Sammanfattning

1.1 Bakgrund

Delprojektets namn: Minskad spridning av giftiga båtbottenfärger i Mälaren

Startdatum: mars 2021

Slutdatum: december 2024

Parter: Miljöförvaltningen Stockholms stad och Mälarens vattenvårdsförbund

Delprojektets mål: Syftet med projektet var att skapa ett nätverk för kommuner runt Mälaren för att underlätta erfarenhetsutbyte och samsyn kring frågor som rör giftig båtbottenfärg för att på så sätt verka för minskad spridning av giftiga båtbottenfärger till Mälaren. Det långsiktiga målet för projektet är att uppnå god kemisk status i hela Mälaren med avseende på TBT samt att gränsvärdena för de särskilda förorenande ämnena (SFÄ) koppar och zink inte överskrids.

Förväntade resultat:

  • Erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan kommuner runt Mälaren kring frågor som rör giftig båtbottenfärg.
  • Ökad samsyn mellan kommuner och nationella myndigheter kring frågor som rör giftig båtbottenfärg.
  • Minskade utsläpp av TBT, koppar och zink till Mälaren.

LIFE IP Rich Waters är ett av Sveriges största projekt för bättre vatten. Målet för LIFE IP Rich Waters är att förbättra vattenmiljön, främst i de mellansvenska vatten som rinner ut i och påverkar Mälaren och norra Östersjön.

Användningen av giftiga båtbottenfärger – så kallade biocidfärger – bidrar till att miljögifter sprids till Mälaren. Även om dessa färger idag inte är tillåtna i Mälaren har många båtskrov ändå gamla färglager kvar, som innebär risker för både miljö och hälsa. Förhöjda halter av biociderna tributylten (TBT) och koppar gör att miljökvalitetsnormerna för god ytvattenstatus överskrids i flera av Mälarens vattenförekomster.

Stockholms stad och Mälarens vattenvårdsförbund (MVVF) har inom ramen för projekt LIFE IP Rich Waters startat ett nätverk för kommuner runt Mälaren för att underlätta utbyte av erfarenheter och kunskap samt för att skap ökad samsyn kring frågor som rör giftig båtbottenfärg.

Nätverket ska fungera som plattform och nav för kommunernas gemensamma arbete. Syftet med nätverket är att kommunerna runt Mälaren tillsammans ska verka för minskad spridning av giftiga båtbottenfärger till Mälaren. Målet med arbetet är att uppnå god kemisk status i hela Mälaren med avseende på TBT samt att gränsvärdena för de särskilda förorenande ämnena (SFÄ) koppar och zink inte överskrids.

1.2 Resultat

Ett kontaktnät för tillsynshandläggare på kommunerna har bildats, och erfarenheter om tillsyn av båtbottenfärger har utbytts.

En informationsbroschyr om båtbottenfärger, lagstiftning kring detta och alternativ för att hålla båtbottnarna fria från påväxt, har arbetats fram och fått bred spridning runt Mälaren.

1.3 Användningsområden för resultaten

Samtliga fritidsbåtsägare och de handläggare som arbetar med tillsyn av fritidsbåtshamnar sötvatten, kan använda sig av informationsmaterialet som tagits fram inom projektet.

2 Genomförande

2.1 Steg 1: Förberedelser

Resultat från miljögiftsövervakning och andra undersökningar av miljögiftssituationen i Mälarens sediment visar förhöjda halter av bland annat tributylten (TBT) och koppar. Dessa ämnen har bland annat använts och används som biocider i båtbottenfärg. De förhöjda halterna gör att god ytvattenstatus inte uppnås i flera av Mälarens vattenförekomster. För att uppnå god kemisk och ekologisk status behövs lokala åtgärder, ett exempel på en åtgärd är att minska spridningen av TBT, koppar och zink från fritidsbåtsverksamhet.

Kommunernas miljötillsyn av användningen av båtbottenfärger är väsentlig för att se till att fritidsbåtsägare följer kraven på att inte ha båtar som är målade med färger som innehåller biocider. Information om problematiken och åtgärder till båtägare är också viktigt.

Genom att bilda ett nätverk för kommuner runt Mälaren kan utbyte av erfarenheter och kunskap mellan kommunerna runt Mälaren underlättas, vilket kan driva åtgärdsarbetet framåt i kommunerna. Stockholms stad har arbetat under många år med de här frågorna och har god kunskap och erfarenhet. Mälarens vattenvårdsförbund har ett stort nätverk och många kontaktytor hos kommunerna runt Mälaren.

Planering av arbetet och genomförande av aktiviteter gjordes gemensamt av Stockholms stad och Mälarens vattenvårdsförbund. Mälarens vattenvårdsförbund skötte större delen av det administrativa arbetet såsom utskick av inbjudningar, registrering av deltagaranmälningar.

För att sprida information om nätverket och skapa intresse arrangerades inledningsvis ett digitalt informations- och uppstartsmöte. Den primära målgruppen för nätverket är tillsynshandläggare på kommunerna, förvaltare av kommunala båtplatser och liknande på kommuner med strand mot Mälaren.

Vid informationsmötet presenterades bakgrund och syftet med nätverket och Stockholms stad presenterade kort hur kommunen arbetar med frågan. Deltagande kommuner gavs också möjlighet att beskriva hur de arbetade med frågan och vilka behov av stöd samt förväntningar på nätverket de hade.

Viktiga lärdomar:

Det svåraste har varit att få fram inbjudan till rätt person på varje kommun. Vi skickade först inbjudningarna till våra kontaktpersoner på kommunerna, men även till samtliga strandnära kommuners offentliga e-post och bad dem vidarebefordra till rätt person. Till sist fick vi kontakt med minst en person på de flesta kommunerna, men några få kvarstod utan kontakt. För att få kontakt med alla kommuner skulle man behöva lägga ner mer tid och troligen behöva ringa runt för att hitta fram till någon på samtliga kommuner.

2.2 Steg 2: Aktiviteter

Efter uppstartsmötet bildades en arbetsgrupp bestående av representanter från några av kommunerna runt Mälaren. Arbetsgruppen har träffats digitalt med viss regelbundenhet för att tillsammans planera aktiviteter.

Olika aktiviteter har arrangerats för kommunerna för att deltagare i forumet ska kunna dela med sig av olika tillvägagångssätt och lärdomar om båtbottenfärg och farliga ämnen, miljövänliga alternativ, tillsyn av fritidsbåtshamnar och sanering av giftig båtbottenfärg.

Miljögiftsansvariga på länsstyrelserna runt Mälaren har också varit inbjudna till vissa aktiviteter liksom de två båtförbunden som finns i Mälaren.

Vid ett nätverksmöte informerade båtförbunden om sitt arbete med att minska spridningen av miljögifter från båtbottenfärger.

Inom nätverket har även en informationsbroschyr tagits fram, riktad till båtägare, båtklubbar och fritidsbåtshamnar om skadliga ämnen i båtbottenfärg.

Viktiga lärdomar:

  • Många kommuner uttrycker ett behov av samverkan om hur man ska utöva tillsyn över fritidsbåtshamnar när det gäller efterlevnad av regler för båtbottenfärg med biocider. Behov av ett nätverk finns.
  • Intresset för att delta i nätverkets seminarier och informationsverksamhet har varit relativt stort. Det verkar dock inte finnas tid för aktivt deltagande i nätverket/arbetsgrupp, vilket försvårar planering av gemensamma aktiviteter samt gör det svårt att ta fram gemensamma riktlinjer, checklistor m.m.
  • Det finns fortfarande en del oklarheter kring vissa delar i hur tillsynen ska bedrivas och kommunerna arbetar lite olika. Det har varit värdefullt att dela erfarenheter och få tips av varandra i nätverket.
  • När nätverket samlades kring att ta fram en gemensam informationsbroschyr ställdes vissa frågor på sin spets, och gruppens deltagare var tvungna att hitta en gemensam linje. Det var effektivt att tvingas att enas i en skriven text för spridning till allmänheten, för att komma framåt i att hitta gemensamma riktlinjer.
  • Kombinationen av sakkunskap hos Stockholms stad, med de upparbetade kontakterna med kommunerna hos Mälarens vattenvårdsförbund, har i samarbetet inneburit att aktiviteterna blivit mycket enklare att genomföra, än de skulle ha varit om vardera parten skulle ha genomfört dem ensam.

2.3 Dokumentation och dataförvaring

Adresslistor och minnesanteckningar finns hos Mälarens vattenvårdsförbund. Även originalfilen till informationsbroschyren finns hos Mälarens vattenvårdsförbund.

3 Resultat

Nätverket har skapat ett kontaktnät för handläggare på kommunerna vilket har gjort det lättare för kommuner att mötas och diskutera olika frågeställningar. Nätverket har också bidragit till utbyte av arbetssätt, kunskap och erfarenheter mellan kommuner. Utbytet har möjliggjort en snabbare utveckling av kommunernas miljötillsyn av fritidsbåtshamnar runt Mälaren, vilket kan leda till snabbare minskning av användningen av giftiga båtbottenfärger och i sin tur till minskade utsläpp av miljöföroreningar till Mälaren.

En aktivitet i projektet var att ta fram en informationsbroschyr. Arbetet med broschyren gav förutom ökad samsyn mellan kommunerna rörande frågor kopplade till båtbottenfärger även ökad enighet rörande några viktiga definitioner koppat till båtbottenfärger.

Broschyren har distribuerats via Mälarens vattenvårdsförbunds medlemmar och de kommuner som ingår i nätverket. Den har också delats ut till många båtägare via nyhetsbreven från Saltsjön-Mälarens båtförbund (250 båtklubbar varav 47 000 medlemmar i Stockholms och Uppsala län) och Mälarens båtförbund (40 båtklubbar i västra Mälaren). Förhoppningen är att den breda spridningen av broschyren har resulterat i ökad medvetenhet och kunskap om risker med giftiga båtbottenfärger.

Sammanfattningsvis har projektet lett till att kunskapen och intresset för frågan har ökat under projektperioden. Projektet har underlättat kontakten mellan de som arbetar med tillsynen av fritidsbåtshamnar i Mälarkommunerna vilket möjliggör mer samarbete och stöd i tillsynen. Vidare har projektet har lett till ökad samsyn mellan Mälarkommunernas miljökontor i hur tillsyn kan bedrivas på fritidsbåtshamnar rörande riktlinjer och regler för båtbottenfärger, och även till ökad enighet kring gemensamma definitioner för båtbottenfärger.

Projektet har också bidragit till närmare kontakt och bättre kommunikation mellan de två båtförbunden i Mälaren och kommunerna.

3.1 Effekter i miljön

3.1.1 Projektets bidrag till genomförandet av Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt

Projektet har bidragit till genomförandet av Förvaltningsplanen och Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Aktiviteter i projektet har bidragit till genomförande av kommunernas åtgärd 2 Miljötillsyn och prövning genom att kommunerna har kommit överens om en likartad tillsyn och samsyn kring frågor rörande båtbottenfärg för fritidsbåtar.

Aktiviteter inom projektet har underlättat arbetet med att nå förbättrad ytvattenstatus i Mälarens vattenförekomster. Effekten av den här typen av åtgärder har långsam effekt, det dröjer innan resultatet återspeglas i förbättrad kemisk och ekologisk status, men projektets resultat bidrar på sikt till minskad spridning av bland annat TBT, koppar och zink. Sedimentundersökningar visar att historiskt har åtgärder i form av begränsad användning, till exempel förbud mot användning av TBT som biocid i båtbottenfärg, lett till minskade halter i vattenmiljön.

3.2 Effekter på ökad kunskap, kapacitet

Projektet har lett till att kunskapen och intresset för frågan har ökat under projektperioden. Kommuner som deltagit på nätverkets träffar har inspirerats av varandra. Detta har lett till viss förändring och utveckling av kommunernas arbete, och har därmed sannolikt även bidragit till positiva beteendeförändringar hos båtägare.

Projektet har bidragit med ökad kunskap hos

  • tillsynsmyndigheter genom erfarenhetsutbyte mellan kommuner
  • beslutsfattare genom att projektpartners deltagit i nationellt arbete
  • intressegrupper och andra berörda genom informationsspridning och miljötillsyn
  • allmänheten genom informationsspridning

3.2.1 Stimulera och inspirera till fler åtgärder

Det finns god potential för även andra vattenvårdsförbund och kommuner runt andra sjöar, att samlas i liknande nätverk. Det går även bra att utgå från vår broschyr och göra en liknande för andra större sjöar i Sverige.

3.3 Socio-ekonomiska effekter

Under projektperioden tog Mälarens vattenvårdsförbunds emot en praktikant på heltid under två veckor. Praktikanten deltog vid möten samt praktiskt till arbetet med att ta fram broschyren. Det gav praktikanten ökad kunskap inom området samt erfarenhet av arbetsmetoderna.

3.4 Nyttor för partners

Mälarens vattenvårdsförbunds huvudsakliga mål är rent vatten och friska ekosystem i Mälaren och dess tillrinnande vatten. Arbetet i projektet har bidragit till att uppnå detta mål.

Kommunerna har ett viktigt ansvar för att Sveriges vatten ska uppnå miljökvalitetsnormerna enligt EU:s vattendirektiv. Därför tar Stockholms stad fram lokala åtgärdsprogram för stadens vattenförekomster. Syftet med åtgärdsprogrammen är att beskriva lokala påverkanskällor, vilket förbättringsbehov som finns samt vilka åtgärder som behöver genomföras för att uppnå normerna. Ett exempel på en åtgärd som finns med i flera lokala åtgärdsprogram är förbättrad tillsyn av fritidsbåtshamnar. Arbetet i det här projektet har bidragit till genomförandet av den åtgärden.

4 Kommunikation och resultatspridning

4.1 Kommunikationsstrategi

Målet har varit att kommunicera med kommunernas tillsynshandläggare för att få fram gemensamma riktlinjer. Målet med kommunikationen till båtägare och allmänheten har varit att belysa vilka problem giftiga båtbottenfärger innebär för Mälarens ekosystem och förmedla hur man som båtägare kan undvika detta.

De viktigaste målgrupperna för projektets kommunikationsaktiviteter är kommunerna runt Mälaren samt båtklubbar och enskilda båtägare.

Projektets huvudaktiviteter har varit olika typer av kommunikationsinsatser, i form av informationsträffar, workshops och framtagande av en informationsbroschyr.

Kommunikationen har främst skett i olika digitala kanaler, både informationsträffarna och spridningen av informationsbroschyren.

4.2 Kommunikationsaktiviteter

Nedan beskrivs kortfattat de kommunikationsaktiviteter som genomförts inom projektet.

Nätverksträffar
– Informationsträff och uppstart för Nätverk båtbottenfärger Mälaren
– Nätverksmöten  – Nätverk båtbottenfärger Mälaren
Målgrupp
Miljö- och hälsoskyddsinspektörer och miljöhandläggare i kommunerna runt Mälaren
Workshops
– Workshop om kommunikation
Målgrupp
Miljö- och hälsoskyddsinspektörer och miljöhandläggare i kommunerna runt Mälaren
Trycksaker
Informationsbroschyren Schysst båtliv!
Målgrupp
Båtklubbar och båtägare
Digital kommunikation
Webbnyhet om informationsbroschyren Schysst båtliv!
Målgrupp
Miljö- och hälsoskyddsinspektörer och miljöhandläggare i kommunerna runt Mälaren, båtklubbar och båtägare

4.3 Resultat av kommunikationsaktiviteter

Upplevelsen är att kunskapen och intresset för frågan har ökat under projektperioden, både i kommunerna och hos båtklubbar och enskilda båtägare.

Information har nått ut till båtklubbar och enskilda båtägare bland annat genom att information om broschyren funnits med i nyhetsbrev från de två båtförbunde som är verksamma i Mälaren.

Under projektets gång har arbetsgruppen fått bra återkoppling som lett till bättre genomförande av aktiviteter samt till nya kontakter med olika aktörer.

4.4 Lärdomar från kommunikationsarbetet

Intresset har varit stort i kommunerna men för mindre kommuner är det svårt att få tid för nätverkande och kunskapsutbyte vilket gjorde det svårt att bilda en arbetsgrupp så som var tänkt inledningsvis. Aktiviteterna inom projektet har i huvudsak planerats av projektmedlemmarna inom LIFE IP Rich Waters. Kommunerna har framfört önskemål på innehåll och gett bra återkoppling.

5 Fortsättning/After-LIFE

Nätverket kommer att fortleva i Mälarens vattenvårdsförbunds regi. Samarbetena mellan Mälarens vattenvårdsförbund, Stockholms stad med flera kommuner fortsätter. Vi har lagt upp en plan för kommande aktiviteter, med två-tre möten per år i nätverket.  Broschyren ”Schysst båtliv” kommer att lyftas fram och spridas inför båtsäsongen i olika sammanhang och uppdateras vid behov.

Innehållsförteckning