Mycket att lära av framgångarna med Kalmarsundskommissionen

En vik vid havet.

Kalmarsundskommissionen har enträget arbetat sedan 2006 för att lyfta vattenfrågan. Idag har kommissionen en nyckelroll för att hitta finansiering och få till stånd konkreta åtgärder i Kalmar län. Vad beror framgångarna på? Susanna Minnhagen är samordnare för Kalmarsundskommissionen och arbetar samtidigt deltid på Kalmar kommun. Gun Lindberg är hållbarhetsstrateg på Västervik kommun, där arbetet mot övergödning belönades med vattenpriset Sjöstjärnan 2017. Tillsammans gästade de LIFE IP Rich Waters serie Digitala samtal för att dela med sig av erfarenheter och framgångsfaktorer.

Politiker spelar en viktig roll i Kalmarsundskommissionens arbete. Hela projektet drogs igång av kommunstyrelsens ordförande i Kalmar, som med utgångspunkt i sitt intresse för havs- och vattenfrågor ställde frågan: Vad kan en kommun göra för att rädda Östersjön? Tillsammans med Region Kalmar, LRF sydost, Länsstyrelsen och Linnéuniversitet tog Kalmar kommun fram en handlingsplan. Flera grannkommuner hade initiativ på gång och snart hade ett formellt samarbete utvecklats mellan alla kustkommuner i Kalmar län.

Handlingsplan som ger utrymme

Kalmarsundskommissionen består av en styrgrupp, med politiker från alla medlemskommunerna och representanter från Regionen och LRF. Här antas varje år en verksamhetsplan, som sätter fokus för arbetet. En arbetsgrupp med projektledare, kommunekologer, vattenråd, handläggare från Länsstyrelsen, LRF med flera, tar sedan ansvar för det dagliga arbetet.

En del av hemligheten är att ha en tillräckligt fluffig handlingsplan för att lämna utrymme att hoppa på nya utlysningar till exempel, säger Susanna Minnhagen. Mycket av hennes arbete som projektledare består i att skriva ansökningar och hitta pengar till åtgärder. I övrigt handlar arbetet i kommissionen om att utbyta kunskaper och förmedla dessa till politiken. Det underlättar att ha kanalerna in i länsstyrelsen och universitet

– Vi lobbar för vattenfrågan, både utåt och uppåt, och det har vi varit framgångsrika med, säger Gun Lindberg. Vi har varit inbjudna till departement och liknande forum för att prata om Östersjöfrågor och vilken typ av åtgärder man bör satsa på.

Uppvärdering av vattenfrågan

Kalmarsundskommissionen har lett till att vattenfrågan har uppvärderats i kommunerna. I Kalmar blev frågan så viktig för invånarna att man skapade en egen nämnd för vatten och miljö. I nämnden behandlas även klimat och andra miljöfrågor som ligger på tvärs över kommunens ansvarsområde. På alla kommuner finns idag personer anställda som jobbar med att driva utvecklings- och vattenprojekt. Det finns ett upparbetat samarbete kring kommunala handlingsplaner för att få in vattenfrågorna på olika sätt. För Västerviks del har det gjort att Gun och hennes kolleger fått mandat att bedriva vattenarbete utan att gå via kommunstyrelsen vid varje enskild fråga.

– Det har varit otroligt viktigt. Vi kan följa upp och se vad som har gjorts och ha en överblick över vad som finns kvar, säger hon.

”Pengarna är ofta märkta för vissa syften och finansiärerna har fastnat i sina stuprör.”

Gun Lindberg

För att finansiera åtgärderna söker Kalmarsundskommissionen medel från LOVA, LONA och EU. Just nu söker man pengar för att kunna fortsätta med en åtgärdssamordnare inom LEVA. LEVA-samordnaren har visat hur viktigt det är med ”kepsen på” – att förstå lantbrukarens perspektiv, menar Susanna Minnhagen.

Ekonomiska argument – fokus på åtgärder som verkligen ger nytta – och ständig utveckling med ny kunskap är några faktorer som har gett resultat i form av finansiering.

– Vi jobbar till exempel med vattenfördröjande åtgärder, som ger minskad övergödning och gör landskapet mer robust mot klimatförändringar. Men de ger också bättre skördar och vi kan använda näringen till gödsel. Många win-win! Att kunna visa det här tror jag är en viktig framgångsfaktor för att få till åtgärder, berättar Gun Lindberg.

Övergödning som en resurs

Det största problemet i regionen är övergödningen från jordbruket. I både Kalmar och Västervik har fokus på de kommunala ansvarsområdena utvecklats och idag arbetar man även tillsammans med lantbruket och företagen för att få till våtmarker, ta bort vandringshinder med mera.

De arbetar även med att använda övergödningen som en resurs, genom att fånga näringen från vattnet för att använda den på land, till exempel. Susanna är engagerad i den ekonomiska föreningen Ecopelag, som inom ramen för LIFE IP Rich Waters testar att odla musslor i norra Östersjön som en åtgärd mot övergödning.

Klimatfrågan har förstås ökat mer och mer. I Kalmarsundskommissionen har man tydligt sett att många åtgärder hänger ihop, att en klimatåtgärd även kan hjälpa mot näringsbelastningen. Multifunktionaliteten borde vara en fördel när man söker pengar, men det är inte riktigt så än.

– Det här är en stående diskussionen. Pengarna är ofta märkta för vissa syften och finansiärerna har fastnat i sina stuprör, säger Gun Lindberg.

Finansiering på lång sikt

Den största utmaning framöver, menar Gun och Susanna är att kunna genomföra åtgärder på alla platser där det behövs, kring hela Östersjön. Men vem ska stå för kostnaden? Det finns en oro för finansieringen på lång sikt: ”Vi kan inte leva på LOVA och LOVA hur länge som helst”.

Så vad är deras bästa tips för kommuner som vill stärka åtgärdsarbetet och hitta finansiering för projekt? Susanna Minnhagen understryker att man måste våga ut och jobba med privata markägare. Man får inte vara rädd för att se kommunen som en geografisk yta, och inte bara som en organisation, menar hon.

– Det är jätteviktigt att ha politiken med sig! Och att ha en åtgärdsplan. Börja med det som är enklast och titta på hur andra har arbetat för att hitta inspiration, avslutar Gun Lindberg.


Sammanfattning av Västerviksmodellen – ett arbetssätt

  • Lyft arbetsmiljöarbetet på den kommunala (lokala agendan)
  • Skapa intresse för lokala åtgärder bland lantbrukarna
  • Bygg och odla lokala kontaktnät
  • Lyft win-win och helhetslösningar
  • Förenkla så mycket som möjligt
  • Erbjud rådgivning till markägare och lantbrukare
  • Ta fram lokala handlingsplaner i nära samverkan med markägare

Läs mer

Om Kalmarsundskommissionen

Nyhet: Digitala samtal och webbinarier våren 2022 (15 februari 2022)

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.