Landskapets vattenhållande förmåga – Flödesdämpning med naturbaserade lösningar med fokus på höga flöden

Författare: Länsstyrelsen i Västmanlands och Stockholms län. Kontaktperson: Måns Enander.

Ladda hem rapporten: Landskapets vattenhållande förmåga – Flödesdämpning med naturbaserade lösningar med fokus på höga flöden

Tabeller och grafer uppfyller inte kraven på tillgänglighet. Vill du ha en tillgänglighetsanpassad version, hör av dig!

Sammanfattning

I föreliggande utredning har olika typer av naturbaserade lösningar, samt deras multifunktionella egenskaper, analyserats med fokus på deras flödesdämpande kapacitet vid extrema högflöden. Utredningen har gjorts på uppdrag av länsstyrelserna i Västmanlands och Stockholms län inom ramen för det EU-finansierade vattenprojektet Life IP Rich Waters.

Analysen omfattar två olika typer av avrinningsområden. Det ena området, Duvbo, ligger i Sundbybergs kommun och är ett urbant område med stor andel hårdgjord yta. Duvbo avrinner till Bällstaån som mynnar i Bällstaviken, den innersta delen av Ulvsundasjön som är en del av Mälaren. Det andra avrinningsområdet, Ässingåns avrinningsområde, ligger i Örebros och Västmanlands län och utgör ett delavrinningsområde till Arbogaån. Ässingåns avrinningsområde karakteriseras av stor andel skogsmark, betydande andel öppen mark och mindre del bebyggd mark.

I Duvbo har de studerade naturbaserade lösningarna delats upp i två kategorier: dagvattenlösningar och skyfallslösningar. De undersökta skyfallslösningarna, exempelvis i form av nedsänkta gräsytor, kan ta en stor yta i anspråk men kan även användas för andra ändamål, exempelvis rekreation.

Dagvattenlösningarna är ofta mindre och behöver istället vara fler till antalet för att ge en betydande flödesdämpande effekt vid stora nederbördsmängder. Det ska dock tilläggas att dagvattenlösningars primära syfte är att begränsa flöden och konsekvenser vid medelhöga flöden, vilket gör att dessa lösningar inte ska förkastas även om de skulle visa sig ha liten effekt vid extrema högflöden. När samtliga åtgärder genomförts reduceras volymen som leds vidare till Bällstaån med ca 25% från nuläget både för 100-årsregn och 50-årsregn, vilket ungefär motsvarar en händelse med hälften så lång återkomsttid för båda fallen. Det vill säga avrinningen av 100-årsregnet med samtliga åtgärder motsvarar avrinningen av ett 50-årsregn utan åtgärder.

I Ässingåns avrinningsområde identifierades möjliga naturbaserade lösningar genom GISanalys av höjddata och markanvändningsdata. I analysen ingick restaurering av sjöar, våtmarker och svämplan. Från detta urval valdes de naturbaserade lösningar med störst magasineringsvolym och därmed störst flödesdämpande kapacitet ut för den fortsatta analysen.

Störst flödesdämpning uppnåddes med de lösningar som hade störst magasinsvolym och var placerade långt nedströms i avrinningsområdet. Scenarierna som studerades baserades på historiska händelser, där den största händelsen var vårfloden 1977 med en återkomsttid för maxflödet på ca 160 år vid sammanflödet med Arbogaån. Då alla naturbaserade lösningar genomfördes reduceras maxflödet till motsvarande ett flöde med ca 35 års återkomsttid vid sammanflödet med Arbogaån.

En gemensam slutsats för de två avrinningsområdena är att det krävs stora volymer för att åstadkomma en betydande flödesdämpning vid extrema högflöden.

Alla genomförda lösningar har betygsatts med avseende på olika typer av multifunktionella nyttor enligt en överenskommen skala. Betygssättningen har skett utifrån tillgängliga data. I de fall dataunderlaget har varit otillräckligt, alternativt nyttan till stor del antas vara beroende av utformningen i projekteringsskedet, har betyget ersatts med en kommentar.

Då syftet med utredningen är att undersöka den flödesdämpande effekten av olika åtgärder vid extrema högflöden har åtgärder med stor magasineringskapacitet prioriterats. Det bör dock noteras att åtgärder som bidrar med mindre volymer, så som dikespluggning för grundvattenhöjning, mindre våtmarker, grönområden i stadsmiljö mm., kan ha en betydande effekt på fördröjningen vid medelhöga flöden, bidra till biologisk mångfald, samt minska risken för torka.

Innehållsförteckning