Åtgärder kan behövas mot giftiga ämnen i Stockholms ytvatten

Länsstyrelsen i Stockholm har genomfört en stor kartläggning av giftiga högflourerande ämnen, PFAS, i länets ytvatten. Prover togs på 76 platser. Vid 44 av dessa uppmättes så höga halter att åtgärder kan behövas sättas in för att förbättra vattenkvaliteten.

PFAS är ett samlingsnamn för en stor grupp högfluorerade kemikalier som är väldigt toxiska, lagras i kroppen och tros vara cancerogena. Sedan 50-talet har PFAS använts i brandskum, impregneringsmedel för textilier, rengöringsprodukter, elektronik och skidvalla med mera. Sammanlagt finns det ungefär 3 000 olika PFAS-ämnen.

PFAS utgör ett av de största kemiska hoten mot den svenska dricksvattenförsörjningen. På grund av ämnenas höga toxicitet räcker det med att väldigt lite av ett PFAS-ämne läcker ut till vattenmiljön för att tillåtna halter ska överskridas när det gäller bedömningen av god dricksvattenkvalitet, förklarar Håkan Johansson, miljöutredare vid Länsstyrelsen Stockholm. Det mest välkända PFAS-ämnet är PFOS.

– För PFOS, som har funnits i till exempel brandsläckningsskum, räcker det med att trettio kilo PFOS fördelas över hela Mälarens vattenvolym för att den tillåtna årsmedelhalten ska överskridas i hela sjön, säger Håkan Johansson.

Kartläggningen ger en helhetsbild över hur halterna varierar i Stockholms län

Runt om i landet har förhöjda halter PFOS tidigare påträffats i såväl yt- som grundvatten och i fisk. Länsstyrelsens kartläggning, som gjorts inom ramen för LIFE IP Rich Waters, kompletterar tidigare undersökningar samtidigt som den ger en helhetsbild över hur halterna varierar i Stockholms län.

Trots de förhöjda halter som kartläggningen visar på vissa platser finns ingen akut hälsofara vare sig med att vistas i eller få i sig normala mängder av vattnet. Det föreligger heller inte heller någon akut risk för produktionen av dricksvatten utifrån kartläggningsresultaten.

– Huvuddelen av de vattenförekomster som nu undersökts används inte till och är inte tänkta till att användas för produktion av dricksvatten så vi ser inga direkta risker på det sättet. Däremot behöver åtgärder vidtas för att minska belastningen av PFOS i ytvattnet för att nå god kemisk vattenstatus inom vattenförvaltningsarbetet, säger Håkan Johansson. 

Inom vattenförvaltningen finns angivna halter för hur höga nivåer av ämnena PFOS och PFAS 11 som får finnas i en vattenförekomst. Om halten överskrids så behöver åtgärder vidtas för att minska den giftiga belastningen.

– Det kan till exempel handla om att sanera brandövningsplatser där brandsläckningsskum med PFAS har använts, att öka tillsynen av miljöfarliga verksamheter som kan läcka PFAS eller att rena vatten som innehåller PFAS innan det når grund- och ytvatten. Första steget vid upptäckt av förhöjda halter av PFAS är att försöka källspåra fram varifrån belastningen kommer i landskapet och därefter försöka identifiera vilka verksamheter vid den platsen som skulle kunna orsaka belastningen, säger Håkan Johansson.

Även data från andra undersökningar kommer att utvärderas

Innan eventuella åtgärder vidtas utför Länsstyrelsen nu en andra provtagningsomgång vid samtliga provtagningsplatser. Även data från andra undersökningar kommer utvärderas.

– Vi vill försäkra oss om resultaten. Om nästa analys bekräftar att gränsvärden har överskridits kommer vi att arbeta tillsammans med de kommuner där vattenproven överskrider gränsvärdena för att initiera de åtgärder som behövs för att nå god vattenstatus, säger Håkan Johansson.

Kartläggningen ingår i Länsstyrelsens miljöövervakningsuppdrag och i LIFE IP Rich Waters.


Mer information

Om delprojektet Samverkan kring miljögiftsmätningar

Om PFAS på Kemikalieinspektionens webbplats

Om Länsstyrelsens arbete med miljöövervakning