Illustration av en fosfordammen på Brunnby. Illustration: Jonas Lundin.

För att undvika att fosfor från åkermarkerna förs med vattnet ut i våra sjöar och vattendrag kan en fosfordamm vara en bra idé. De är dessutom trevliga att titta på och utgör ett populärt tillhåll bland vattenälskande växter och djur.

En fosfordamm är en liten våtmark som är specialbyggd för att fånga fosfor. Med rätt förutsättningar kan den fånga upp till 40 procent av fosforn från åkermarken.

För bästa effekt bör fosfordammen ligga i områden med någon eller några av följande egenskaper:

Så fungerar en fosfordamm

Vattnet som rinner från åkermarken stannar upp i fosfordammen
så att fosfor som är bunden till jordpartiklar hinner sjunka till botten. I dammen trivs växter, som i sin tur kan fånga upp fosfor. Fosfordammar renar även en del kväve som finns i vattnet och omvandlar den till ofarlig kvävgas.

Anläggning

Dammens yta ska vara 0,1– 0,5 procent av storleken på området som vattnet kommer från. Det innebär att en damm på 1 000 kvadratmeter kan ta emot vatten från cirka 20-75 hektar. 

Under perioder med hög nederbörd kan dammen behöva vara större för att kunna ta emot allt vatten. Om det är lerjordar i området behöver den också vara större då små lerpartiklar behöver längre tid på sig att sedimentera än större jordpartiklar som till exempel mo och mjäla.

Viktigt att tänka på


Tips på mer information

Greppa näringens broschyr: Praktiska råd- Fånga fosforn med en fosfordamm

Jordbruksverkets information om miljöstöd för att anlägga en fosfordamm

Sveriges lantbruksuniversitets lärarhandledning: Våtmarker och fosfordammar

Svensk byggtjänst: Fosfordamm visar på önskad effekt

Naturum Västerviks och Västerviks kommuns informationsfilm om fosfordammar