Bilaga 6: Ordlista (Handbok för vattenplanering)

Hur ska bilagan användas?

Ordlistan innehåller de vanligaste förkortningarna och de generella begrepp som används i handboken.

Förkortningar

EBH Efterbehandling av förorenade områden

GIS Geoinformationssystem

HaV Havs- och vattenmyndigheten

LÅP Lokalt åtgärdsprogram

MB Miljöbalken

MKB Miljökvalitetsnorm

PBL Plan- och bygglagen

VA Vatten och avlopp

ÅP Åtgärdsprogram

ÅOS Åtgärdsområdessammanställning

ÖP Översiktsplan

Generella begrepp

Administrativ gräns: en icke-fysisk, juridisk gräns mellan två administrativa
områden, t.ex. två kommuner, län eller landsting.

Aktivitetsplan: en plan för att strukturera och visualisera mål, delmål, milstolpar och tidsplanering.

Anmälningsplikt: C-verksamheter och vissa åtgärder måste anmälas innan genomförande enligt MB.

Avrinningsområde: det område som har ett gemensamt utlopp för vatten.
Avrinningsområden kan existera på olika skala, och ofta kan
delavrinningsområden definieras.

Avrinningsområdesvis åtgärdsplan: Åtgärdsplan fokuserad på ett
avrinningsområde.

Avloppsvatten: vatten från hushåll, t.ex. toaletter, dusch, disk och tvätt.

Blåplan: ett strategiskt planeringsdokument där förutsättningar, mål, syften, planer, organisation och ansvar relaterat till vatten i kommunen sammanfattas. Används oftare i kommuner med stor andel hårdyta, och fokuserar på urbana områden. Liknar en vattenplan.

Dagvatten: allt vatten som tillfälligt finns på ytan av landskapet, t.ex. regnvatten, smältvatten, och snö.

Dagvattenanläggning: avser alla typer av anläggningar som har för syfte att fördröja och/eller rena dagvatten.

Dagvattendamm: en form av dagvattenanläggning där en permanent
vattenspegel anläggs. Syftet är att skapa yta där fördröjning av dagvattenflöden tillåts, samt en viss rening genom sedimentation av partiklar.

Dagvattenhantering: beskriver hur dagvattnet på en yta planeras att hanteras. Regler om dagvattenhantering och vad som ska tas upp i en detaljplan finns i PBL.

Dagvattenplan: Planerings och beslutsunderlag för att tydliggöra och effektivisera arbetet med dagvatten. Kompletterande till vattenplanen.

Dagvattenpolicy: riktlinjer och ställningstaganden gällande dagvatten.

Dagvattenstrategi: dokument beskrivande kommunens långsiktiga mål och strategi för dagvattenhantering. Mer beskrivande än en dagvattenpolicy.

Datavärd: en organisation som ansvarar för publikation av data inom ett specifikt område.

Delavrinningsområde: en del av ett avrinningsområde som töms i en
vattenförekomst inom avrinningsområdet.

Deponi: plats där avfall som inte går att återvinna eller bränna samt miljöfarligt avfall läggs för bortskaffning.

Detaljplan: ett dokument som beskriver hur en avgränsad yta får bebyggas och hur mark och vatten inom området får eller inte får exploateras. Lagbindande.

Diffusa källor: källor som enskilt inte har så stor miljöpåverkan, men som
tillsammans kan medföra betydande konsekvenser, t.ex. enskilda avlopp,
näringsläckage från skogs- och jordbruksmark, eller fritidsbåtar. De är ofta svåra att härleda till en enskild källa. Motsats till punktkälla.

Dricksvatten: sötvatten som är avsett för livsmedelssyfte. Dricksvatten i Sverige ska uppnå den kvalitet som beskrivs i dricksvattendirektivet.

Dricksvattendirektivet: en svensk lagtext bestående av föreskrifter utfärdade av livsmedelsverket.

Ekologisk status: bedömning av kvaliteten på växt- och djurarter (biologiska kvalitetsfaktorer), fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Om vattenförekomsten är kraftigt modifierad används begreppet ”potential” istället för status.

Ekosystemtjänst: de resurser naturen kan bidra med till samhället, t.ex. material, mat och rekreation. Ej att förväxlas med synergieffekt.

Enskilda avlopp: små avlopp som inte är kopplade till kommunalt VA.

EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet): det EU-direktiv som
beskriver vilka miljökvalitetsnormer för vatten som ska följas i EU-länders
vattenförekomster. Vattendirektivet strävar mot att säkerställa framtida
dricksvattentillgång och ett naturligt växt- och djurliv.

Exploatering: att använda en resurs, t.ex. mark för bebyggelse eller vatten för kraft.

Fiskevård: arbete i vatten för att gynna fisk, t.ex. borttagning av vandringshinder eller fiskevårdande fiske. Fiskevård kan vara artspecifik eller generell.

Formalisera: att ta något från diskussion till ett formellt samarbete/avtal.

Geodata: data med olika attribut kopplade till geografiskt läge. Exempel på attribut kan vara föroreningar, naturreservatsbestämmelser, eller förekomst av hotad art.

Geoinformationssystem, GIS: ett system för att lagra, analysera och visualisera geodata.

Gränsvärde: en satt gräns för hur hög eller låg en halt av ett visst ämne får vara. Gränsvärden kan finnas som recipient- eller utsläppsvärden.

Havs- och vattenmyndigheten: en statlig myndighet med ansvar för
förvaltning av hav, sjöar och vattendrag.

Hydromorfologi: förhållandena i ett vatten gällande morfologi, kontinuitet, flödesdynamik, volymer, etc.

Iterativ: upprepande eller återkommande.

Kemisk status: bedömning av förekomsten av 33 prioriterade ämnen plus 8 andra substanser redovisade i EU-direktivet 2008/105/EG.

Klimat: genomsnittliga fysiska förhållanden i atmosfären, t.ex. temperatur,
nederbörd, vind, etc.

Klimatförändring: hur klimatet varierar över tid och/eller rum.

Klimatanpassning: hur samhällsutvecklingen anpassas för att räkna med
förväntade klimatförändringar.

Kommunikationsplan: en plan för hur kommunikation internt inom en
organisation, och externt med samhället.

Kraftverk: en verksamhet som nyttjar en resurs för att utvinna kraft, t.ex.
vatten, vind, organiskt material eller kärnbränsle.

Kustvatten: saltvatten i kustzoner med tydlig koppling till och påverkan av den pelagiala vattenmassan.

Kvantitativ status: bedöms på balansen mellan nybildning och uttag av
grundvatten i en grundvattenförekomst. Beskriver påverkan av nyttjandet av grundvattenförekomsten.

Lokalt åtgärdsprogram: ett lokalt åtgärdsprogram beskriver förutsättningar, mål, syften, planer organisation och ansvar för ett mindre, avgränsat område. Mer fokuserat och detaljerat än vattenplanen. Kan användas som planeringsunderlag eller komplement till andra styrdokument.

Medborgarforskning (eng. citizen science): ett initiativ att engagera
medborgare i enklare forskning eller datainsamling.

Mikroplast: plastpartiklar mindre än 5mm.

Miljöbalken: den del i den svenska lagtexten som åsyftar att främja en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. I miljöbalken beskrivs bl.a. vattenverksamheter, tillsynsmyndigheter, tillståndsplikter, allmänna hänsynsregler, etc.

Miljökontroll: uppföljning av miljökrav ställda vid upphandling eller beställning.

Miljökvalitetsnorm: ett juridiskt styrmedel som beskriver den högsta eller lägsta tillåtna halten av ett ämne i miljön. Alla aktörer ska sträva efter att MKN följs. Finns för luft, vatten och buller.

Miljömål: 16 nationella mål beslutade av Sveriges riksdag som vägvisare för miljöarbetet.

Miljösamverkan: samverkan mellan olika aktörer angående miljöfrågor för att enhetliggöra och effektivisera miljöarbetet, samt för att bredda kunskap.

Miljöövervakning: dokumentation av miljötillståndet i Sverige på vissa specifika områden. Miljöövervakning sker nationellt, regionalt och lokalt av myndigheter och förvaltningar. Ej att förväxla med uppföljning.

Nationell datavärd: myndighet eller institution som har i uppdrag att tillgängliggöra en viss typ data.

Naturvärde: något som har betydelse för biologisk mångfald.

Nedströms: Områden längre ner i ett avrinningsområde. Även kallade recipientområden.

Näringsämne: ämnen som behövs för funktionen av organismer. Inom miljöarbetet brukar termen användas synonymt med gödningsämnen eller kväve, fosfor och kalium.

Omvärldsbevakning: en aktivitet som syftar till att samla information om en organisations nära, intermediära och globala omvärld för att kunna analysera hur förutsättningar för arbete kan förändras.

Plan- och bygglagen: lagtext som beskriver bestämmelser gällande planläggning av mark, vatten samt om byggande. Denna är kopplad till detaljplanutveckling, MKN, dagvattenhantering, etc.

Provtagningsprogram: ett program för hur ofta och vilken typ av prover som ska tas i ett vatten. Programmen ingår ofta i egenkontroll för verksamheter, dricksvattenanläggningar eller åtgärdsprogram.

Punktkälla: källa med hög spårbarhet och tydlig härkomst. Exempel kan vara småbåtshamnar, avloppsrör, etc.

Påverkanskälla: verksamheter, områden eller andra vatten som ger upphov till föroreningar, övergödning eller annan miljöpåverkan.

Påverkansområde: Områden uppströms av ett vatten.

Ramdirektivet: se EU:s ramdirektiv för vatten.

Recipient: mottagare av t.ex. vatten från ett avrinningsområde eller utsläpp från en verksamhet.

Rekreation: beskriver något som är förenat med nöje och avkoppling, t.ex. friluftsliv.

Revaq: certifieringssystem för minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk, hållbar återföring av växtnäring, samt riskhantering av detta.

Samhällsekonomi: all ekonomisk aktivitet och verksamhet i ett samhälle, inklusive hushåll, företag och myndigheter samt flödet mellan dessa.

Skyfallskartering: en analys av hur vatten rör sig och samlas i/på marken och vilka områden som är sårbara vid kraftig nederbörd.

Spillvatten: se avloppsvatten.

StormTac: verktyg för att beräkna och simulera dagvattenflöden, samt för att dimensionera åtgärder för hantering av dessa.

Synergieffekt: en effekt som uppkommer sekundärt och ej är det primära målet.

Tillståndsmyndighet: den myndighet som prövar tillståndsansökningar från tillståndspliktiga verksamhetsutövare.

Tillståndsplikt: verksamheter och åtgärder som kan medföra betydande konsekvenser för miljön är tillståndspliktiga enligt MB, vilket innebär att de måste ha tillstånd innan genomförande.

Tillsyn: ska kontrollera att reglerna enligt MB efterlevs. Bedrivs av tillsynsmyndigheter.

Tillsynsmyndighet: tillståndspliktiga verksamheter tilldelas en tillsynsmyndighet som ansvarar för att se till att verksamheten uppfyller alla krav enligt MB. Detta kan vara en kommun, länsstyrelse eller annan central myndighet.

Tillsynsplan: plan för hur ofta, av vem och hur tillsyn för en verksamhet ska ske.

VA: förkortning för ”vatten och avlopp” och inkluderar allt vatten som går till eller från hushåll, så som dricksvatten och avloppsvatten.

VA-plan: Planeringsunderlag för att ha en effektiv VA-hantering i kommunen. Ingår i vattenmyndighetens åtgärdsprogram (åtgärd 7 och 8). Baseras på bl.a. VA-policyn.

VA-policy: Styrdokument till VA-plan och översiktsplan.

Vandringshinder: fysiska barriärer som förhindrar djurs naturliga rörelse mellan t.ex. lekplatser och övrigt naturligt habitat. Vandringshinder diskuteras i störst utsträckning gällande fisk, men påverkar även amfibier och utter.

Vatten i övergångszon: vatten men påverkan av både sötvattensströmmar och kustvatten, t.ex. flodmynningar.

Vattendirektivet: Se EU:s ramdirekiv för vatten.

Vattenförekomst: ett vatten som uppfyller vissa kvantitativa och kvalitativa krav. Begreppet innefattar sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. De definieras vidare baserat på att antal kriterier så som geologi, hydrologi, etc. Alla vattenförekomster ska följa MKN.

Vattenförsörjningsplan: beskriver var vattenresurser i en kommun finns, hur behoven ser ut samt vilka prioriteringar som finns bland resurserna. En framtidsanalys ingår också.

Vattenförvaltning för grundvatten: dotterdirektiv till ramdirektivet. Innebär att förebygga och begränsa mänsklig förorening av grundvatten, säkerställa en god balans mellan vattenuttag och grundvattenbildning och förhindra negativa effekter för växter och djur i anslutna akvatiska ekosystem och grundvattenberoende terrestra ekosystem.

Vattenförvaltning: förvaltning av vatten för att nå EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet). Beskrivs i vattenförvaltningsförordningen.

Vattenplan: ett strategiskt planeringsdokument där förutsättningar, mål, syften, planer organisation och ansvar relaterat till vatten i kommunen sammanfattas. Liknar en blåplan.

Vattenresurs: en naturresurs med möjlighet att ge försörjning av dricksvatten.

Vattenråd: ett regionalt eller lokalt samverkansorgan för vattenfrågor. Olika aktörer träffas och diskuterar vattenrelaterade frågeställningar och problem inom område.

Vattenstatus: en vattenförekomst kan klassas enlig kemisk, ekologisk och kvantitativ status för att beskriva dess välmående. Status får ej försämras, och alla vattenförekomster ska uppnå god status till 2021.

Vattenverksamhet: en verksamhet som uppfyller vissa krav enligt MB. Generellt är det arbete kring eller i vattenområden som kan ha påverkan på vattnets kvalitet eller kvantitet.

Vattenvårdsförbund: en organisation som samordnar sig kring ett områdes vatten. Vattenvårdsförbund kan bestå av förvaltningar, privata företag eller andra organisationer. Kan ske på olika skala, t.ex. enskilda vattenförekomster eller hela avrinningsområden.

Verksamhetsutövare: den som utfört en verksamhet eller åtgärd i ett område. Denne är ansvarig för att verksamheten följer kraven enligt MB och för eventuellt återställande arbete.

Våtmark: mark där vattennivån under stora delar av året ligger något under eller över markytan. Även vegetationstäckta vattenområden räknas som våtmarker.

Uppströms: områden högre upp i ett avrinningsområde. Även kallade påverkansområden.

Ytvatten: allt vatten som syns, t.ex. sjöar, vattendrag och hav.

Åtgärdsområde: ett område indelat efter andra kriterier än administrativa, med en gemensam åtgärdsplan eller åtgärdsprogram.

Åtgärdsområdessammanställning: Dokument som sammanfattar geografisk indelning, påverkanskällor och föreslår åtgärder i ett åtgärdsområde.

Åtgärdsplan: sammanfattning över planerade och/eller diskuterade åtgärder, effekter och behov av dessa, kostnad och tidsåtgång för utförande samt eventuellt en prioritetsvärdering.

Åtgärdsprogram: en samling åtgärder för att nå ett avgränsat mål eller med ett gemensamt tema. Exempelvis vattenmyndighetens åtgärdsprogram för vattenförvaltningen.

Älvgrupp: ett forum för samordning av berörda aktörer angående en avgränsad vattenförekomst, t.ex. verksamhetsutövare inom avrinningsområdet.

Övergödning: tillskott av näringsämnen som leder till att mer näring adderas än kan tas upp. Leder ofta till hög primärproduktion i mottagande vatten vilket är kopplat till diverse miljöproblematik.

Översiktsplan: dokument som definierar riktningen för samhällsplaneringen och den långsiktiga fysiska utvecklingen i kommunen. Prövas varje mandatperiod för att säkerställa att den är uppdaterad. Den är inte juridiskt bindande, men utgör underlag för andra beslut.

Innehållsförteckning

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.